Göteborgsposten – 28 september 1870, sida 1

— Förstår ni mig ej, svarade George Sheldon otåligt. Jag skall straxt förklara mig alldeles tydligt, och som saken rör era egna intressen skall ni vara olik alla andra om ni ej funne det lätt nog att förstå mig. När jag först gjorde er intresserad i detta företag, hade hvarken ni eller jag ringaste föreställning om att omständigheterna skulle visa sig så ytterst gynnsamma för vårt företag. Jag hade misslyckats så många gånger med andra dylika företag innan jag inlät mig på detta, att det förvånar mig att jag hade tillräckligt mod for att fortsätta. Men hur det var så hade jag ett slags aning om att detta företag skulle bli lyckosamt. Vägen tycktes litet klarare än det förut varit, och jag tog itu med saken. Jag torde ha kunnat utföra den och jag borde ha utfört den utan hjelp; men jag hade blifvit trött och lat, derföre gaf jag er del at hemligheten sedan jag fått i mitt hufvud att jag kunde våga lita på er. — Ni litade ej mer på mig än som var alldeles nödvändigt för er, min vän, svarade jag med vanlig uppriktighet. Ni uppgaf aldrig för mig beloppet af den efterlemnade förmögenheten; det fick jag först höra i Ullerton. Halften af hundratusen pund är värdt att sträfva för, mr Sheldon. — Ah, sade de att beloppet var hundratusen pund. Ja, landtborna taga alltid till stora siffror. Nåja, summan ar i alla tall rätt betydlig, och om ni och jag spela våra kort förståndigt, kunna vi alldeles tränga Philip ur partiet och dela rofvet mellan oss.