Göteborgsposten – 21 september 1870, sida 2

Bladet sammanfattar sig slutligen i att. uppgifva följande sätt för att åtkomma Paris, 1. Vi innesluta staden fullständigt, såsom redan skett från Oise till Seine. Från nordvest till sydost kan Paris redan i dag ej mera erhålla någon tillförsel. På venstra Seinestranden skall vårt förträffliga kavalleri väl äfven snart fullständiga inneslutningen, och sedan beror det på, huru länge 2 mill. menniskor kunna fördraga hunger och andra mödor. 2. Vi bombardera Paris. Men för detta ändamål måste det aldra gröfsta belägringsartilleri ditforslas. 3. Vi sätta oss genom stormning eller öfverrumpling i besittning at det ena eller andra fästet, afbryta härigenom befästningslinien, vända de der tunna kanonerna om och beskjuta med dem Paris. 4. Vi inleda en regelbunden belägring mot det ena eller andra fästet. Arm6ens ledare skola bäst inse, af hvilketdera af dessa vi böra betjena oss. En tysk korrespondent till Köln. 2eit. skrifver trån Paris, att der finnes, hvad man hattills icke trott, en mängd fältartilleri. I de olika fästena finnas äfvenledes många kanoner, öfver 1000 st., å samtliga vallarne och basvonerna 1220 st. Fästena ISsy, Vannes, Montrouge, Bictre och Ivry ha hvardera 40 till 70 st.; de i nordost belägna Charenton, Nogent, Noisy, Romainville och Aubervilliers 50 å 70 st. Det starka Vincennes har 117 st.; Mont Valerien i vester 80 och S:t Denis mot öster 40, mot norr 50 och mot vester till betäckandet af floden 60 st. Korresp., som märkligt nog berömmer sig af att begagna den ullåtelse han har att tå vara qvar i Paris, till att offentliggöra hufvudstadens militära förhällanden, tillråder tyska armåerna att med sin största kraft tränga fram på Pantinvägen, emedan fästet Pantin skall vara lätt att taga och man då har nyckeln till Paris, vare sig att staden kapitulerar eller icke. En gatusamp med barrikader skall försökas i Montmartre, Belleville, Charonne etc. af friskarorna; men genom fästet Pantins intagande kan man nästan törekomma detta, emedan en arme kan medelst rörelsens stora pulsåder Rue dAllemagne och Rue Latayette obehindradt utveckla sina massor genom hela staden (2). Korresp. omtalar, att alla qvarnarne å Montmartre äro försvunna och att i tornet derstädes en telegrafstation är inrättad. Nedtill, på det rymliga Place S:t Pierre är ett litet läger upprättadt. På andra sidans sluttning har man nedrifvit dervarande byggnader eller förvandlat dem till skansar och bestyckat dem med grotva kanoner, hvilka serveras af marinsoldater och matroser. Positionen är god, man har utsigt öfver befästningarne och slungar sina kulor öfver den herrliga stora kyrkan Notre-Dame de Montmartre bort på S:t Denis-vägen. De midtemot kullen belägna husen voro delvis ötvergifna eller utrymdes. Slätten till S:t Denis är öde och tom. På vallen syntes de grotva kanonerna, man ritver upp gatläggningen, för att icke kulorna skola studsa, och anlägger en ny hästjernbana för transport af trupper och sårade. Man väntar i Paris, att preussiska ströfkårer skola göra infall i Normandiet, hvarest innevånarne bereda sig på att göra motstånd. — Alla arbetare i Paris ha fått tillåtelse att uppgrätva och behålla potatisen i trakten, så långt de kunna komma. — Alla jernvägstjenstemännen äro beväpnade, för att försvara sina resp. bangårdar. — Man tadlar starkt de rika familjerna i Fauborg S:t Germain, dertör att de göra svårigheter i att till inqvartering mottaga mobilgardister. — Amiral Fourichon, den nye sjöministern, har anländt till Paris. — Barrikader uppföras å vissa gator. — — i