Göteborgsposten – 20 september 1870, sida 1

ken repade högt: Stanna hos Charlotte: den högsta lycka erbjudes dig för första gårgen i ditt lif. Du är en dåre om du förkastar ett salant anbud!Det var till denne senare rådgifvare jag lyssnade. Mr Sheldons intressen lefvo försummade och jag stannade vid den hvita porten samtalande med Charlotte tills det var alldeles försent att återvända. Min Charlotte — ja, med stolthet kallar jag henne nu min — min älskade Charlotte är mycket hemmastadd i hvad som rör lardebruk. Hon gaf mig åtskilliga upplysningar rörande beskuifenheten af onkel och tant Mercers egendom, såsom att jordmånen var sandig och ej särdeles gifvande och dylikt. Det är ett mycket pittoreskt ställe, huset ligger på en öppen gräsplan, som här och der afbrytes af träd. Jag stannade vid den hvita porten, öfvergifvande hvarje tanke på min principals angelägenheter, omedveten om tiden — omedveten om allting utom att jag var hos Charlotte Halliday och ej skulle ha velat byta plats med Englands lord-kansler. Om en stund kom onkel Joc för att tillsäga Charlotte att middagen var färdig. Jag blef genast presenterad för honom. — Mr Mercer — mr Hawkehurst, en vän till min styffar, sade Charlotte. Några minuter senare promenerade vi alla tre öfver gräsplanen till det gästvänliga landthuset. Oberäknadt det skimmer som i mina ögon måste hvila öfver det hus som beboddes af Charlotte Halliday, vågar