tion. Skrida tyskarne deremot till direkt anfall, måste stor manspillan göras och mycken tid uppoffras. Till en början måste tre af utanverken skjutas i spillror. Detta blir, genom dessa verks utmärkta och starka anläggning, blott möjligt medelst fästningsartilleri. Freussarnes armebefål måste således i och för dessa händelser redan vid tälttågets början hafva dragit försorg om ditförandet af groft belagringsartilleri. Transporten deraf är dock försvärad. på grund deraf att alla från Tyskland till Paris ledande banlinier beherrskas af de fästningar, som ännu befinna sig i fransmännens händer. Paris försvaras således både af Metz, Thionville, Verdun, Toul, Phalsbourg, Bitche och Strasbourg, och af sina egna fästen. Efter beskjutningen at de tre ofvannämnda fästena, som först efter en regelbunden belägring kan verkställas, skall stormningen omedelbart följa. På spillrorna af de erötrade skansarne måste nu angriparne, mellan hufvud-enceintens och de kringliggande ännu af försvararne besatta fästena, på nytt förskansa sig och derifran efter bombardementet at staden och, om detta icke hjelper, genom ett formigt anfall med paralleler o. s. v. mot hufvud-enceimen slutligen inleda en stormning. Genom ett dyikt anfall kan man kanske några veckor förr vara i besittning at staden, än genom cernering och utwungring; men en belägring skulle kosta mångdubelt flera ofrer och modor. En omstandighet som kommer angriparne tillgodo är, att Paris fästen äro anlagda efter ett föraldradt artillerisystem, så att de antallande nu för tiden kunna med sina vapens skottvidd finna talrika ositioner, hvarifrån de hafva lätt att observera och beskjuta fästena. Om man betraktar kartan öfver Paris, finner man, att denna stad på två sidor, nemigen åt sydost och åt vester, betackes at de framför liggande floubräddar, som bildas at Seinens och Marnes krokningar. Således komma som egentliga anfallspunkter naturligtvis sydoch nordost-fronterna endast i fraga. De framför sydfronten liggande 5 fästena äro blott på 2000 stegs afständ från enceinten, och då de framför liggande terrangerna dominera dem, kunna här artilleripositioner med lätthet väljas, hvarifran man skulle kunna öfver fåstena bombardera de på 1500 till 2000 steg från vallgördeln inåt liggande stadsdelarne af Paris. De så hotade delarne äro Grenelle, Vaugirard, PetitGentilly och stadsdelen till och med Austerlitz-bron. Det är af det nyssnämnda äfven tydligt, att ett anfalljmot sydtronten voro af stor fördel. Men den angripande tyska armeen måste, liksom 1815, i närheten af Paris öfvergå Seinefloden och sålunda gifra sin egen återtågslinie till Lothringen till pris åt försvararne. Till sydfrontens förstärkning har på sista tider det fasta slottet Meudon satts i försvarstillstånd och på Montretout, hvarifrån man kan iakttaga och beskjuta Issyoch Vanves-skansarne, skall ett nytt, starkt fäste ha uppförts. Vester om sydfronten, melan Seines båda krökningar, ligger halfön Nanterre. Fästningen Mont Valerien skall från denna sida försvara Paris. Då likväl både norr och söder om Mont Valerien befinna sig dominerande terränger, såsom höjderna vid Asnieres och St. Cloud, hvarifrån Paris kan beskjutas, ha äfven der nya skansar anlaggts. Nordostfronten af Paris är den, under hvars skydd samtliga de frän Belgien, Luxembourg och mellersta Rhen ledande kommunikationerna sammanknytas. Dit anlända de i marsch stande tyska armeerna, om de icke omedelbart framför Paris svänga af mot en annan front. Äfven linierna af denna tront stödja sig, liksom hvarje sydfronts, mot vatteninien, neml. skanslinien vid St. Denis mot Seinen och vid Nogent mot Marne, den bastionerade enceintelinien mot Seinen der denna står i omedelbar törbindelse med sydfrontslinien. Skanslinien ä nordfronten är 21 (geogr.) mii ling och bildas af 7 mer och mindre starka fästen Delvis på öfver en mils afstånd från encinten närma sig skansarne, ungefar vid midten at fronten, till oci. med på 3,800 steg stadens vallgördel. Genom Ourcykanalen delas den af nordostfronten upptagna platsen i två delar, af hvilka den norra ar fullkomligt jemn, men den sydliga uppfylld af de 330 fot höga höjdplatåerna vid Romainville och Montreuil. På dessa platåer ligger tyngdpunkten a! törsvaret af hela Nordoch Östironten. Anfallet mot den norra delen af nordostfronte.. underlättas al sluttningarne å höjderna Les Faucelles. hvilka beherrska St. Denis med tillhörande skansar; likväl äro fästena härstädes ganska starka och bilda bakom sig genom St. Denis-kanalen, hvars ötvergangspunkter atven äro befastade. an annan afdelning af försvarsverk framtör stadens egentliga område. Den öster om Ourqkanalen belägna bergiga trakten, den s. k. Romainville-platån, är en fortsattning at höjderna vid Menilmontant, Belleville och Montmartre, hvilka ligga inom stadens område. De härstädes belägna skansarne ligga tätt vid platåns östra sluttning, så att de beherrska de framför liggande slätterna ända till kanten af det bergiga Foret de Bondy. En artilleristrid måste för ötrigt förberedas från Bois de Bondys höjder mot den starkaste af alla fronterna, isynnerhet som fästet Nociy ligger i omedelbar närhet framför Avronshöjden. Skulle man uraktlåta att befästa detta berg, skulle man här uppgifva en den fördelaktigaste antallsposition, hvilken för öfrigt från Marnes venstra höjder skulle kunna understödjas af artillerield. Om Avronshö)derna helt nyligen blifvit befästade, är obekant. Som sagdt är ligger i denna trakt pariserförsvarets hufvudpunkt; befästandet af densamma är derigenom utomordentligt starkt och i andra linien bakom densamma finnes den genom Vincennes vall och fäste bildade, högst gynsamma försvarsafdelningen. I allmänhet bidraga till försvaret af Paris de mellan skanslinien och stadens egentliga omrade liggande massivt bygua platserna, hvilka med lätthet kunna sättas i försvarstillstånd. Sammanfatta vi våra iakttagelser, visar sig, att isynnerhet under närvarande förhållanden, 34 Frankrike är militäriskt underlägset och man måste afstå ifrån ett offensivt försvar af Paris, tyskarne göra bäst i att cernera hufvudstaden så, att hvarje lillförsel at litsmedel och ammunition samt garnisonens förstärkning med trupper fullkomligt omöjliggöres. Samtidigt måste naturligtvis ilkolouner draga omkring i landet, för att förhindra nya truppbildningar och rustningar. Om tillika med blokaden ett bombardement af staden mot en obevakad punkt kunde förberedas, skulle derigenom stadens uppgifning påskyndas och sålunda en fördel vinnas. Men om den tyska krigsplanen är, att genom belägring och häftiga anfall eröfra Paris, skall detta ernås först med stora uppoffringar. Fördelaktiga punkter att förbereda en belägring erbjuda sig längs hela sydfronten, vidare öfver nordostfronten på Les Faucelles-höjderna mot St. Denis, på Avronberget mot Rosny och å venstra Marnestranden på ena sidan mot Nogent och på den andra mot Charenton. I hvarje fall måste angriparnes sträfvanden gå ut på, att genom belägring och stormning af fästena vinna höjdpunkter, hvarifrån stadens inre delar kunna bombarderas. Grefve Bismarcks sammankomst med kejsar Napoleon. Grefve Bismarck har om denna samman