Göteborgsposten – 17 september 1870, sida 2

Hvad dernäst angår situationen på de olika punkterna, der krigiska rörelser företagas eller förestå, så kan denna i korta drag angitvas sålunda: I Paris äro fästningsverken till största delen färdiga. Fästena äro bestyckade och tillräckligt med manskap finnes för deras besättning. Men en mycket vigtig brist är, att man ej har någon fältarmå, rom ikan oroa de belägrande, då de väl uppställt sig. Vi vilja icke uttala något omdöme öfver den militära skickligheten hos de män, som äro kallade att försvara Paris fästningsverk; vi äro öfvertygade om, att de skola göra sin pligt som fransman, fastän de inre oroligheter, som under sista dagarne egt rum i Paris, äro egnade att framkalla betänkligheter. Vi vilja ej heller inlåta oss på någon förutsägelse om utgången af den förestående belägringen, emedan sådana jemförelser, som man skulle kunna hemta från krigshistorien, skulle vara otillämpliga på ett så utomordentligt fall; men vi måste dock upprepa, hvad vi förut sagt, neml. att intagandet af ett eller flera fästen är en möjlighet, om man, såsom fallet helt säkert skall vara med preussarne, förfogar öfver ett oerhördt artilleri och ej skyr några stora offer. Och då detta väl skett, kan staden bombarderas. Huruvida tyskarne då skola tillgripa detta medel och om fransmännen skola uthärda ett bombardement, derom vilja vi ej yttra någon mening. Säkert är, att tyskarne skola inom kort — vi ha förut en gång nänmnt d. 15 Sept., och det skall ungefär slå in — stå utanför Paris fästen, mot hvilka de riktat sin marsch på trenne vägar, neml. öfver Laon, Reims och Troy es. Att de snart skola få ytterligare förstärknigar, kan väl anses för temligen säkert, under det att fransmännen på sin höjd skola kunna draga armåen från Lyon till parisergarnisonens understöd, och det är dock tvifvelaktigt, om denna armå ännu kan uppnå Paris. I Metz har tillståndet icke förändrats på sista tiden. Bazaine är innesluten derstädes med c:a 100,000 man, och det kan helt säkert icke dröja synnerligt länge innan alla förråder i fästningen äro slut. Alldenstund fästningen är blokerad af 200,000 man, hvilka jemväl anlagt starka förskansningar rundt omkring staden, anse vi det icke för möjligt, att Bazaine skall kunna slå sig igenom, äfven om han ville offra hälften af sitt manskap, och det är otvifvelaktigt denna tanke, som hittills afhållit preussarne från att företaga något emot fästningen, utanför hvilken de emellertid lära hopat ett förfärligt belägringsmateriel, hvilket skall ha ditförts med ej mindre än 1000 jernbanståg. Preussarne sägas här hafva 120:pundiga refflade mörsare, hvilkas verkningar skola vara förfärliga. På en regelbunden belägring af Metz skola preussarne neppeligen inlåta sig. I Strasbourg ba belägringsarbetena skridit långt framåt. Den första parallelen anlades natten mellan d. 29 och 30:de Augusti på ett afstånd af 7—800 steg från fästningen. D. 2 Sept. utfördes den andra parallelen. Vi antaga, att man inom åtta dagars tid skall ha kommit så långt, att man kan företaga en stormning, som då neppeligen skall uteblifva, och det är mycket tvifvelaktigt, huru länge den svaga besättningen skall kunna hålla sig, fastän den utan tvifvel skall kämpa med den hjeltemodigaste tapperhet. Det lilla klippnästet Bitche håller sig ännu tappert, fastän det Hera gånger starkt beskjutits af baierskt artilleri. Phalsbourg är blokeradt af 3 preussiska bataljoner och 1 sqvadron samt har en besättning af 1000 man nationalgardister, 150 zouaver och turcos, hvilka tagit sin tillflykt dit efter slaget vid Woerth, samt 200 utbildade artillerister. D. 14 Aug. kastades 1750 granater in i fästningen; men då den oförfärade kommendanten det oaktadt icke ville höra talas om att de skola gifva sig, och besättningen har en säker tillflyktsort i bombfasta kasematter, hafva preussarne uppgifvit bombardementet och försöka nu att uthungra platsen. Detsamma gäller om fästningen Toul, hvilken ligger på en högst vigtig punkt, i det att den spärrar hvarje jernvägsförbindelse mellan de framryckande preussiska armerna och deras operationsbasis. Huruvida preussarne tänka att ätven här anlägga en iuterimsbana, såsom de gjort söder om Metz, derom veta vi intet; ej heller om, huruvida man skulle ha i sinnet att taga fästningen med storm. Enligt de senaste berättelserna, skall beskjutningen af Toul åter ha börjat. Slutligen äro fästningarne, Schlettstadt, Thionville, Verdun, Longvy och Montmedy cernerade. Sådan är den militära ställningen för närvarande; om 8 dagar skall den vara en helt annan. Det har i Paris väckt stor uppmärksam