Det synes sälunda som om man i Tyskland, åtminstone bland W ollpuppsfadrikanterna hade en dunkel aning om hvartåt sympatierna på platsen luta. Eljest hade der nog Stätt ulaner, badensiska husarer o. dyl. i stället för turcos och zouaver! Från en af badorterna på vestra knsten berättas följande anekdot. Några ungherrar hade haft en glad middag tillsammans och begåfvo sig efter densammas slut till biljarden på stället. Den muntra skaran stod just utanför ingången då en af ledamöterna med mild och varnande stämma utbröt: ör på go vänner, ett ord innan vi gå in! — Hvad då, hvad då? — Jo, kom ihåg, ni få inte gurgla, ty — — Ty?: — Ty, det vill jag göra sjelf! svarade den tillfrågade alltid lika mildt, tog sig en pris och snöt sig.