Göteborgsposten – 3 september 1870, sida 2

et perna måste draga sig dit tillbaka. Sedan d. är en stad med c:a 16,000 innevånare och a sganska starkt befäsfad med en garnison under vanliga förhållanden af 3000 man. Här t, finnes ett minnesmärke, upprest åt Turenne, som föddes här år 1611. Staden är rikt prog vianterad och Mac Mahons egen armå är rikligt försedd med proviant, i det han emottagit. ofantliga transporter med sådan, hvilka Bazaine före striderna vid Metz afsändt, för att begagna under reträtt mot Verdun. Huruvida Mac Mahons stora arme skall kunna hålla sig i Sedan någon tid, är för öfrigt ej godt att säga; men antaglfgt är, att preussarne skola göra allt, för att bryta ned honom, i tanke att kunna fånga Napoleon III, som väl dock skall söka att undkomma. VI skulle så gerna vilja tro, att segern i denna strid skulle till sist le mot fransmännen; men tydligen kämpa de dock mot öfvermakten. De ha emot sig 7 tyska armåkärer, hvarje armkär om 30.000 man, hvilket således skulle göra inalles 210,000 man, en numerär till hvilken fransmännen helt visst icke nå. Läsaren kan lätt tänka sig, med hvilka känslor at oro vi afvakta närmare underrättel ser. Att det andra kejsardömets dagar äro räknade, synes vara gifvet, men hvad som ännu bidrager tili att hålla det uppe, är kej sarinnans kraftiga uppträdande. Hon har beslutat att under alla omständigheter qvarstanna i Paris och vill trotsa alla de faror, som kunna följa deraf, och de äro ej ringa, om man betänker, att en revolt af massorna kan bli en möjlighet, i hvilket fall hon sväfvar i en stor fara. Sällsamt nog, har kejsarinnan under lyckans dagar mycket svärmat för den olyckliga Marie Antoinette. IIändelsernas lek är ofta sällsam och grym. Att kejsardömets äfven officiela fall nu skulle innebära en ny våda för Frankrike, det kan väl icke gerna betviflas, alldenstund de olika partierna då skulle blossa upp i inbördes kamp och genom en olycksalig anarki göra bytet lätt för fienden. Kejsardömet är en, om än svag, sammanhållningskraft, medan hela folket vaknar til! besinning af de uppoffringar, det måste göra, för att kunna tillbakakasta den segrande fienden, hvilken helt visst ingalunda skall spela den ädelmodige, såsom en och annan möjligen inbillar sig, såframt han icke tvingas dertill af de hittillg neutrala makternas hållning. Tidningen Nouvelliste de Rouen berättar, att man träffat förberedelser till att spränga jernvägsbroarne på den stora franska ostbanan i luften, så snart fienden åter börjar framrycka mot Paris. Besättningen i Strasbourg har gjort ett utfall, hvilket Karlsruhe Zeitung betecknar såsom resultatlöst. Vi anse det anmärkningsvärdt, att garnisonen gjort ett utfall. Det återstår således ännu mycket, innan denna fästning faller. — Enligt Libertehar man under natten mellan d. 13:de och 14:de Aug. lyckats inpraktisera en massa lifsmedel samt 4 till 5,000 man friska trupper i fästningen. Alla byar, som ligga på kanonskotts afstånd från Strasbourg, äro i ruiner. Hvarje natt illumineras det stora Mänstertornet, för att betrygga det mot fiendens bomber och granater. I hvarje departement organiseras en bataljon frivilliga af de bästa mobilgardisterna. Prins Napoleons gemål, prinsessan Clo thilda, har vägrat återvända till sitt hem, utan stannar qvar i Palais Royal i Paris. För dem, som ej någonsin vilja erkänna det öfvermodiga och hänsynslösa sätt, hvarpå tyskarne uppträda i Frankrike, utan kalla det för smädelse emot en stor och aktningsvärd nation, torde nedanstående bref vara en behöflig korrigering. Detta bref förskrifver sig rån hr Edouard Laboulaye — en författare hvars sanningskärlek man väl ej kan betvifla — innes infördt i ÅJournal des Dåbats och har lenna lydelse: Baron Buissierre, deputerad från Strasbourg och nedlem af föreningen för vården af sårade i fält, iade i trakten af Strasbourg, i Robertsau, upprättat n ambulans, i hvilken han på sin egen bekostnad ärdade mer än 200 sårade. Ingenting skulle varit wonom lättare, än att före Strasbourgs belägring tervända till denna plats; men han trodde sig skyd8 lad af Gentverkonventionen och egnade sig åt sin kt ppgift såsom sjukvårdare med en patriotism, som lis nan ej kan tillräckligt prisa. Ännu för några dava ar sedan skref han till en medlem af sin familj, ma u i Schweiz: -Vi skola snart vara inskränkta till på otatisen, ty mina förråder smälta ihop; men jag tiK ill ända till sista biten dela allt med mina kära är irade. Gud är med oss; jag känner mig lugn och lif tark. Under första dagen blef hr de Buissierre tri espekterad; men nu erfara vi. att han häktats, förts ej 11 Rastatt och behandlas som krigsfånge. Man har 16 igrat honom hvarje förbindelse med andra, tillga chmed på tysk sida der han har talrika vänner. tri jenna handling af Preussen är en öppen kränkning en f Gentverkonventionen, hvilken i sin art. IV före no krifver. att ledarne för sjukhus och ambulanser ko llochmed efter besättandet at fienden kuuna fortuta sin verksamhet på ort och ställe och, om detta r omöjligt, böra af den occuperande armecn utlemas till de fientliga förposterna. Enligt sjelfva Vossische leitung ha tyd. sa trupper plundrat slottet Gandard, tillhöatt gt målaren Rolland. I biblioteket blefvo de irdetullaste skrifter trampade under fötterna sor ch sönderstötta med bajonetten, man sköt Ue Il måls på de dyrbaraste taflor samt sönderog de finaste glasoch porslinsartiklar 1 cAn