ROFFOGLAR ?). Roman af M. Braddon, förf. till Lady Audleys hem l:ghet m. fl. Öfvers. från Engelskan. Förliden Söndags afton, sedan han efter bönestunden fått ett sådant der anfall, började han plötsligt, som han brukar göra: — Det är något som jag gerna skulle vilja säga dig, någonting rörande den gläda tiden i London hvilket det torde vara väl för dig att känna. Men jag svarade honom genast att jag ej hade någon lust att höra talas om syndiga nöjen, och utt det vore bättre för honom hålla sig stilla och vördnadsfullt lyssna till den bibelförklaring som Humphrey Bagot, vår vördade pastor och vän, lofvat hålla efter supån. Vi suto då i den blå salen, der bordet var dukadt för supgn, och väntade på vår vördade vän. Sedan jag på detta sätt utan ovänlighet gifvit honom en förmaning, började han sucka djupt och utbrast: — Då jag ligger på min dödsbädd har jag något att omtala; glöm ej att fråga mig derom. Men om döden skulle komma på mig oförberedt så sök i den gamla ekbyrån efter ett bref, emedan jag i ett bref kan säga hvad ag ej med mina läppar vill uttala. ) Forts. fr. N:o 200.