om Måac DliAIILOU, u7101 UTV BULTUMSLJÖREN JV ker fram, ehuru något längsamt. Nämnda förtruppspatruller ba tillochmed visat sig så långt vester om Chålons, som vid Epernay och Champ Aubert (söder om Epernay.) Högqvarteret har från Bar le Due frauflyttate till Dizer och kanske redan till Vitry. Hufvudstyrkan antages gå från Marne till Aubefloden öfver Doulevant, Soulames och Brienne, möjligen i riktning mot Troyes, för att derifrån gå uppför Seinens högra strand. I den preussiska Staatsanzeiger? läses: -Bazaines arme, som dragit sig tillbaka till det befästade lägret vid Metz, är ännu 100, 000 till 120,000 man stark, och således talrik nog för att genom allehanda företag oroa vår armå och möjligen slå sig igenom. Men den blir så inklämd och strängt bevakad af vår arme, att man knappt kan tänka sig, att dylika företag skulle kunna lyckas. Om få dagar skola våra trupper äfven hafva skaffat sig betäckta ställningar; inom kort skall derjemte den formliga belägringen af Metz börjae, och inom den sammanträngda armöen samt bland befolkningen i Metz skall då uppstå en så pinsam situation, att de näppeligen skola kunna länge uthärda den. — Det är tydligt, att preussarne ej tänka på något understöd från Mac Mahon. De franska trupperna ha satt omgifningarne kring Metz under vatten. Fransmännen angifva sina förluster vi: Gravelotte, d. 16:e, till 15,000 man i sårade, 5000 döda och 3000 fångar. Sedan den preussiske generalen Werder öfvertagit ledningen af operationerna mot Strasbourg, bombarderas staden och fästningen oaflåtligt. Flera krutmagasiner skola ha sprungit i luften. De preussiska förposterna sägas hafva närmat sig fästoingen på gevärsskotts afstånd. I de franska gevärsfabrikerna arbetas oaflåtligt; det uppgifves, att minst 30,000 gevär levereras dagligen. Flera tusen arbetare i Paris ha erbjudit general Trochu sin medverkan vid försvaret at fästningsverken. En af kejsardömets oförsonligaste motståndare, Victor Hugo, har vändt sig till franska sändebudet i London med begäran om pass, emedan han ville ingå i nationalgardet i Paris. I slaget vid Gravelotte deltog en sonson till den berömde Ney, Michel Ney, som kommenderade en guerillakår i Mexico. Han är öfverste vid 7:de dragonregementet. I de preussiska berättelserna klagas öfver, att fransmännen kränka folkrätten, genom att skjuta på de preussiska ambulanserna. Patrie anmärker med anledning häraf: Det är ett lögnaktigt påstående, och vi äro i stånd att upplysa, på hvilken skändlig taktik det grundar sig. De fientliga ambulanserna sträcka sig öfver ett mycket stort område, och det har flera gånger händt, att preussiska trupper, hvilka lagt sig i bakhåll bakom dessa ambulanser, gjort utfall ifrån dem, för att angripa oss och deretter åter sökt skydd bakom dem. Då ett sådant nidingsdåd utförts, har det väl kunnat hända, att några skott träffat ambulanserna. Hvad vi här meddelat, har officielt konstaterats, och det länder ej preussarne till heder. Prefekten i Nancy har afsatts af franska regeringen. Entusiasmen för krigets fortsättande stiger bland den franska befolkningen. 100 pre ster afgingo häromdagen från Paris, för att vid armen fungera som sjukvårdare. Den forne undervisningsministern Durny har er bjudit sitt hotell ull sjukhus för sårade; konstnärsparet Desire Artöt och Padilla erbjuda sitt landställe och jesuiterna, hvilka förnekats medfölja armeen som själavårdare, ställa sina lokaler i Paris till mynd gheternas förfogande med plats för c:a 750 sårade och 100 sjukvårdare. Lazarusbröderna erbjuda 50 sängar med dertill hörande skötsel och läkemedel; dominikanerpriorn i Paris sitt kloster med bestridande at alla utgifter för de sårade; seminariet i Sulpice lemnar 150 eängar; föreningen för den utländska missionen 30 sängar och sjukvårdare; en mängd mindre religiösa brödraskap tölja dessa exempel. En dagordre från general Trochu till innevånarne i Paris befaller, att en hvar som är blottad på medel till sin existens och hvars närvaro i Paris skulle bli at fara för den allmänna ordningen samt den personliga säkerheten och egendomen, eller skulle egna sig åt en handtering, som kunde försvaga eller hindra törsvarsätgärderna och den allmänna säkerheten, skall utvisas från Paris. Bismarcks blad Rordd. allg. Zeit omtalar den franska regeringens bestämda pro test mot att föra sårade genom Luxembourg och Belgien till Trier och Aachen (föranledd deraf att preussarne då skulle begagnat sina med transporter af sårade nu upptagna jernvågar till transporter af förstärkningar), samt tillägger, aft den väg, som man har till sitt förfogande, naturligtvis skall begagnas för tyska sårade, medan de franska sårade få vänta så mycket längre, innan de kunna komma in på sjukhuset, och härför ha de ensamt franska regeringen att tacka. — Saken kommenterar sig sjelf. — 8— — 0oa rr vm me — 00 1 orr. Havas läses: För oss börjar kriget nu först. Preussen har i trakten af Metz öfver 40,000 sårade, hvilka det ej kan sörja för, och man må säga hvad som helst, säkert är, att det saknar lifsmedel. Vi skola. å vår sida inom några dagar. förutom Bazai