Göteborgsposten – 27 augusti 1870, sida 2

7r? c 0:n:0:0:0: nn sag kulor strida mot föregående aftal mellan de europeiska regeringarne om exploderande kulor, emedan de invändigt äro fyllda med en okänd hvit massa. Att kulorna någonsin exploderat i såren, vågar dock ingen säga. Deremot ha de tyska läkarne nu i såren börjat finna en mängd mitrailleuskulor, hvilket först förnekades; och vill derför synas som att detta nya skjutvapen först vid Metz kunnat rätt visa, hvad det duger till. Detta bekräftas äfven af en korresp. i Moniteur, som säger: Våra mitraillusers eld är förkrossande. Efter hvarje salva kan man bokstafligen få se en hel linie bli afmejad; den ser alldeles ut som ett för en vindpust fallange korthus. De fallna ligga i samma regelbundna ordning,. som de lefvande intogo några sekunder förut. I st. f. den deployerande bataljonen eller plutonen ser man blott en rad lik, hvilkas regelbundna ordning endast här och der afbrytes genom några sårades rörelser. I forna tider dödades man för man, nu dödar man bataljonsvis — det är deri, framåtskridandet består! .. Denna skriftställare tillägger följande, som dock tyvärr är väl sangviniskt: Men dessa mitrailleuser, dessa 8 nabbt skjutande gevär, dessa med kulor uppfyllda skrapnels, hvilka på ett så vetenskapligt och metodiskt sätt afmeja hela regementen, afmeja på samma gång den militära andan, och om Frankrike kommer starkt och stolt ut ur det förfärliga oväder, hvari man störtat det, skall det utgå derur såsom fredligt för alltid. När 300,000 tyska lik betäcka vägarne trån Chalong till Saarfloden och Rhen, skola armeen och hela folket ha rätt till att säga: kriget är dödt, det är vi, som dödat det! De äfven i krigets början hånade Chassepotgevären egnar man nu å preussisk sida sitt erkännande. Vi vilja anföra en sista omständighet, som är egnad att framkalla å de segrandes sida vissa betänkligheter. Deras upptagna krigslån kan med skäl antagas snart vara användt, så att ett nytt helt visst kommer att begäras. Det gick svårt att få det första till stånd; huru skall det gå med det nya? Deremot har man i Frankrike genast, på en, högst två dagar, tecknat, alla lidna nederlag, alla angrepp mot kejsardömet oaktadt, regeringens begärda lån å 750 mill. fres. Vi ha nu framhållit de svårigheter, som börja resa sig och kasta skuggor öfver preussarnes framgångar. Men ännu en, och en vigtig sådan, återstår: den franska befolkningens hätska fientlighet. Så skrifves till Allg. leit.: Det är nödvändigt att uppträda i Elsass med den yttersta stränghet, emedan befolkningen är högst fientlig. Hagenau (en plats om 10,oO0 innevånare) skall betala I million i krigsskatt. För att hämnas, brandskatta preussarne således landet, men uppreta naturligtvis folket härigenom ännu mera. Och skulle lyckan svika dem, så att de måste vända om samma väg de kommit, då skall denna befolkning bli för dem en förfärlig fiende och hämnare. Preussarne skynda emellertid fram mot Paris, antagligen beräknande, att deras ankomst dit skall gifva signalen till en resning derstädes. De tyska tidningarne innehålla i detta afseende vidunderliga berättelser. Så läsa vi i sjelfva wienerbladet Neue freie Presse, hvars hat till Napoleon endast kan uppvägas af dess hat till Bismarck, under d. 22 d:s: I lägret vid Chålous har kejsaren på det grymmaste skymfats och nära nog misshandlats af parisiska mobilgardets 18 bataljoner, utan att finna skydd hos trupperna. Mac Mahon lät föra honom som en fånge till Rheims och skickade mobilgardet till Paris. — I går församlade Thiers hos sig de flesta deputerade af högern och höll till dem ett tal, hvilket var en fullständig anklagelseakt och föreslog kejsarens afsättande eller att han skulle nedlägga makten i nationens händer. De deputerade sänkte tillintetgjorda och stumma sina hufvuden. Ministrarne ha i dag, och väl för sista gången, sammanträdt hos kejsarinnan. Persigny, Rouher, Schneider, Drouyn de Lhuys voro tillstädes. Thiers ofvannämnda alternativ blef dervid diskuteradt. — Palikao samt andra generaler och statsmän ha inledt underhandlingar med prinsarne af Orlans (hvilka fortfarande befinna sig i Belgien). De önska en provisorisk regering och att den allmänna rösträtten skall afgöra öfver republik eller monarki. — Talrika packningsforor afgå från Tuilerierna till Newyork. Det är väl åt den brytning, som dessa rykten angifvo, preussarne vilja med sitt framryckando till Paris gifva luft, för att kunna, stödda på den inre oenigheten diktera freden i Paris. Det händer dock, att de misstaga sig. General Trochu har i ett kraftigt bref, infördt i ÅLe Temps, vädjat till befolkningen mot vissa äfventyrare och uslingar, hvilka begagna samhällets olyckor till att tillfredsställa sina dåliga instinkter och lustar, och uppmanat dem att sjelf upprätthålla ordningen, medan den väpnade styrkan är på vallarne. Den badensiske krigsministern, general Beyer, som hittills kommenderat krigsstyrkar i Elsass, har måst nedlägga sitt befäl för gikt. I hans ställe har den preussiske divi8 onegeneralen Werder ötvertagit ledningen af .. mat Sltrackhkan ne