Göteborgsposten – 27 augusti 1870, sida 1

hÅm lagstiltumgen kyrkans bästa blir sedt till godo. Tvifvel och motsägelser börja allt mer och mer att höja sig mot kyrkans läror. Häfvandet af dessa tvifvel utgör visserligen ett värdigt föremål för teologiens arbete. Men vederläggningen håraf utgjorde ock ett den praktiskt prestersiga verksamhetens värf. Presten borde följa med den kyrkliga lärans utveckling, så att han erhölle förmåga att framställa den gamla sanningen såsom ständigt ny. Lärans tillämpning på det praktiska lifvet måste alltjemt framhållas, och framför allt bör presten ihägkomma att Guds ord förkunnas icke blott genom ord utan ännu mera genom personlighetens eget lif och föredöme. Det friare lifvet inom kyrkan — lekmannaverksamheten t. ex. — innebär icke något ondt; men det innefattar en uppfordran för presterskapet att gifva en god organisation åt samt ledande inverka på detsamma. Sedan biskopens föredrag slutats, började diskussionen öfver den af kyrkoherden, teol. kand. A. Tornberg utarbetade afhandlingen om Gudsbegreppet. De i öfverläggningen deltagande, prof. Warholm samt kyrkoherdarne Welinder, Kock, Bring, Heimer och Andersson, tycktes medelst sina anmärkningar hufvudsakligen vilja syfta derhän, att förf:s athandling vore för kritiskt-negat v och att hans egna positiva åsigter för litet framlades, hvarförutom Förf. gjorde sig skyldig till ett underskattande af den gudomliga uppenbarelsens betydelse i teoretiskt hänseende. Pråses genmälte härpå bl. a. att då han icke valt till ämne det kristliga Gudsbegreppet, utan Gudsbegreppet i allmänhet, så hade han varit nödgakad att vända sig äfven mot de oriktige sätten att uppfatta Gud. Hvad den sist anförda anmärkningen beträffade, ville han icke förneka att genom uppenbarelsen kunskap erhölles, men denna vore en kunskap mera af praktisk än teoretisk art. För sin del kunde han icke medgifva att genom den gudomliga uppenbarelsen det gudomliga väsendets djup blifvit upplåtna till full klarhet för der menskliga tanken. Hoöretter afbröts diskussionen för dagen, hvarpå kyrkoherden i Ystad, d:r Sam. Cavallin, på latinska språket höll en oration öfver aflidne biskop Thomander. Detta minnestal utmärkte sig för en sakrik framställning af den aflidnes åsigter och lefnadshändelser. Det var alltigenom genomträngåt af vördnad för sitt föremål, men nedsjönk ingenstädes till tom och konstlad panegyrik. Eftermiddagens förhandlingar öppnades af kyrkoherde Henriksson med ett föredrag om prestens förhallande till den moderna bildningen och velenskapen. Den nyare tidens vetenskap förhåller sig fientligt mot kristendomen och gör anspråk på envälde, men sjelf förmår den icke ersätta den bekämpade kristendomen. Filosofien t. ex. går antingen ur vägen för lifvets vigtigaste frågor — så i fråga om det ondas ursprung och betydelse — eller ock stannar den vid ett alldeles negativt, sceptiskt resultat. Naturvetenskapen likaledes. Den klandrar kristendomens auktoritetstro, men stöder sig sjelf i mycket på yttre auktoritet. Den förnekar undret, men kan icke sjelf göra sig detsamma qvitt. Kristendom och naturvetenskap böra för öfrigt ej kunna komma i strid med hvarandra, ty naturbibeln och kulturbibeln hafva hvar sitt särskilta område. Teologin kan, utan fara för sitt bestånd, erkänna naturvetenskapens säkra resultat, äfven om äldre, bokstafliga uppfattningssätt at bibelställen derför måste mouifieras. Tal. slutade ned att lifligt uppmana sina embetsbröder att icke stanna efter sin tids ständpunkt i vetenskaplig bildring, utan att flitigt följa med litteraturen, företrädesvis den teologiska, men äfven litteraturen i allmänhet. Till sist uppträdde kyrkoherden i Hvellinge, teol. d:r Severin Cavallin, och höll minnestalet öfver 67 sedan föregående prestmöte aflidna prestmän inom Lunds stift. De namn, vid hvilka tal. längst uppehöll sig, voro Rietz, Tollin, Elof Cederschiöld, Brunius, Richert Broome, Rhode, Böklin, Falck m. fl. Om alla yttrades något omdöme, och öfrer de fleste kunde detta bli i allo godt. Den första mötesdagen fick en vacker afslutning genom den anslående bön, som hölls af den åldrige kontraktsprosten Ramberg. Kl. 179 afslutades förhandlingarne, för att påföljande dag fortsättas. Dödsfall. I Marstrand afled sistl. Thorsdag vid 57 åre ålder bandl. C. L. Lundberg, nvilken, född i nämnde stad, under en lång foljd af år varit en framstående och nitisk kommunalman samt i sitt ensk. lif förvärfvat sig en stor vänkrets genom sin redbara karakter ooh flärafria väaende. Hr L. var vid sin död ordförande i stadens drätselkammare, ledamot af stadsfullmäktige samt af flera komiteer och styrelser. Stadsfiskalen i Åmål, Fr. Chytreus afled i nämnde stad i Måndags vid 37 års ålder. Ezgendomshandel. Handl. H. Öhman har för 13,500 rdr ullhandlat sg Beckanderska tomten vid torget i Mariestad. Wenersborgs teater är af direktör Fröberg forhyrd för September månad, från d. 15 Oktober till d. 15 December kommer Lindmarkska sällskapet att spela på denna teater, hvilken dernäst upptages at eukefru Elfforss med sällskap, som kommer att innenatva densamma till d. 15 Febr. n. å. Sjöministern frib. Leijonhufvud, som af K. M:t erhållit tillstånd att i embetsärenden företaga en resa till Karlskrona, anlände dit i Måndags och besökte påtöljande dagen Kungsholmen. Sjöförsvaret. I Blek. P:n meddelas följande: Sedan K. M:t d. 11 d:s anvisat från det s. k. mindre kreditivet ett belopp af 57,000 rdr till anskaffning af effekter för diverse behof vid stationens i Karlskrona skeppsvarf, har förvaltningen af sjöärendena beslutat att detta belopp skall fördelas sålunda. nemligen: för marin-ingeniärdepartementet: till diverse efsekter och maskinverktyg 25,000 rdr: för mekaniska departementet: till pumpmaskin vid gamla skeppsdockan 7000 rdr; för ekipagedep:t: till flaggduk, segelduk, smärre utredningseflekter samt jernträdsmattor till fyra monitorer och fyra pansarbatar 12. 800 rdr; för artilleri-dep:t: till diverse materialier och effekter 12,200 rdr, eller tillsammans 57,000 rdr; och skola vederbörliga kostnadsförslag häröfver snarligen upprättas och insändas. — Dessutom och med anledning af hvad K. M:t likaledes förordnat har förvaltningen anmodat stationsbesälbafvaren och varfschefen i Karlskrona att så snart sådant kan ske utan att öfriga oundgändliga arbeten, hvaribland särskildt må nämnas slagningen af ofvanförmälda jernmattor, fördröjas, låta iordningställa tio af de i Karlskrona liggande stängselflottar, hvarvid med iakttagande, att för detta ändamål anvisats 50,000 rdr, inberäknadt kostnaden för flottarnes utläggning, vederbörande ega att låta för ändamålet använda antingen s. k. omslagsgods af varfvets behållning, eller, om sådant pröfvas nödigt, genom chefen för skärgärdsartilleriets depöt i Göteborg, derstädes upphandla nytt tåsvirke. börande fullständiga förslag öfver kost