Belägen i midten af den genom sin geologiska bildning så märkvärdiga tertialformationen, som med upprepade likartade former utbreder sig till östra gränsen af Champagne från Vougiers, ötver S:t Menehould, S:t Dizier och Troyes till Joigny, har äfven Paris i politiskt hänseende ett gynnsamt läge. Liggande mellan Marnees och Oises sammanflöden med den segelbara Seinefloden, midt på en vidsträckt slätt af den forna provinsen Isle de France, å hvilken resa sig de Seinestranden begränsande höjderna Montmartre (394), Belleville (311)), Menilmontant och Charonne på denna sidan om den mer än 80 fot öfver hafvet liggande Seinen, och på andra sidan de något längre bort utom stadens gebit liggande höjderna Mont-Valerien (495), S:t Cloud (3064), Sivres, Meudon och Isni, resa sig, är staden, genom den i en båge från öster till vester flytande och mellan 2 å 300 breda strömmen delad i två olika hälfter. 21 broar underhålla förbindelsen mellan de båda stränderna. Stadens form kan liknas vid en på höger sida något intryckt oval, hvars längsta diameter belöper sig till 13 geogr. mil. Paris räknar enligt statistiska uppgifter af år 1866 1,825,274 innevånare i c:a 90,000 hus, således 200,000 innevånare mer än konungariket Danmarks hela befolkning och öfverstiger konungariket Wiöärtembergs med omkr. 80,000 personer. Den rymd staden intager belöper sig till 7800 hectarer, d. v. s. 1,42 geogr. qvadratmil, och omkretsen är 34 kilometer AAmil eller 73 timmars väg, således en dryg dagsmarsch. Låta vi vår blick öfverfara jättestadens närmaste omgifningar, så se vi ingenting annat än en oafbruten fortsättning af densamma, och vi räkna på ett afstånd af blott mil utom Paris område icke mindre än 40 byar och småstäder, hvaribland den för sitt gamla Benediktiner-abbotstift så berömda staden S:t Denis med 26,117 innevånare, den bekanta Neuilly med 17,545 Courbevoie med 9862, Boulogne med 17,343, Puteaux med 9428, Clichy med 13,666, S:t Cloud med 5248, Sevres, kejserlig porslinsfabrik, med 6754, Arcueil med 5024, Ivry med 14,573, Charenton med 6190, Vincennes med 14,573, Montreuil med 9235, det beryktade Pantin med 8563, Aubervilliers med 9240 o. s. v., så att man kan uppgifva denna omkrets ega mer än 200,000 inbyggare. Längre bort på ett afstånd af omkr. 13 mil utom stadens murar ligger Versailles med 44,021 innevånare, S:t Germain med 17,478, Argenteuil med 8176 m. fl., så att man kan utan öfverdrift säga, att trakten omkring Paris på en 6 mils omkrets är öfverströdd med befolkade städer, slott, egendomar och landtgårdar. Talrika jernbanor löpa i alla väderstreck, ofta i närheten af staden förenande sig till en enda spårväg, och herrliga chausser visa på långt håll och från alla sidor vägen till Frankrikes medelpunkt. Paris är sedan år 1841 under Ludvig Filips regeriog och hufvudsakligen på uppmaning af dåvarande ministerpresidenten Thiers, omskapad till en fästning. Ett intagande af Paris, sådant som det förbundsarmåen utförde 1814 och 1315, skulle åtminstone för framtiden förebyggas. Detta var den officiella förevänningen. Ett fullbordande af fästningsverken har börjats vid Napoleon III:s tillträde till regeringen genom Seineprefekten Hausmann, tillika med en planmessig och numera fulländad ombyggnad af den inre staden. Om man måste medgifva, att denna ombyggnad utomordentligt bidragit till icke blott stadens förskönande, utan äfven den sanitära förbättringen, så kan man likväl icke heller betvifla, vid betraktandet af dessa snörräta gator, nya platser och vid strategiskt vigtiga punkter anlagda starka kasernbyggnader, att ju icke: äfven ett politiskt försigtighetsmått legat till grund derför. Nu skola vi försöka en beskrisning öfver såstningsverken. Dessa bestå af en befästad ringmur, hviken bildas af en militärväg, vall, graf och glacis. 85 nästan likformiga bastioner på densamma, förutom andra utsprång, äro bestämda att bestryka den främre terrängen och den 35 fot breda grafven, som kan genom kanaler och Seinen försättas under vatten. Eskarpen är bekladd med en mur, hvilken skyddas af glacisen. Den på inre sidan löpande militär-förbindningsvägen är stensatt. Nära och ofta parallelt med densamma löper la ligne de ceinture, hvilken med hvarandra förbinder alla till Paris mynnande jernbanor och de 8 bastionerna. 66 portar, vid hvilka tullbyråer finnas, genombryta fästningsvallen. Utanför fästningsmuren och på ett afstånd af 3 mil ligga 15 detacherade skansar förutom Vincennes, hvilka äro delvis förenade med hvarandra genom förskansningar och redouter samt för bättre öfversigts skull böra hänföras till tre afdelninar. : 1. Nordöstra linien. IIufvudpunkten för den hela yttre befästningen är ovedersägligt det norr om Montmartre liggande S:t Denis. Denna stad är ensam omgifven af tre starka skansar. Till venster, tätt intill den till Enghien och Montmorency löpande jernbanan och bakom det ställe, der S:t Deniskanalen löper ut i Seine, ligger skansen de la Briche, nordligt och på andra sidan om den lilla floden Rouillon, Le double Couronne du nord, och i sydost den östra skansen. Dessa tre verk hafva förbindelse med hvarandra genom en vall, jemte löpgrafven, och det hela förstärkes ytterligare genom en lätt verkställd af Stainsredouten betäckt öfversvämning, så att S:t Denis kan anses som en sjeltständig fästning. 4400 steg i sydost om Fort de Est, närmare Paris, ligger på slätten Fort dAukervilliers. Mellan dem båda går jernbanan till Soissong och derbakom löper S:t Deniskanalen. Den från denna upphemtade jorden bildar framför kanalen ett slags bröstvärn, som blitvit förstärkt med 3 redouter. På ett ytterligare afstånd af 4200 steg på andra sidan om kanalen Ourcq och Strasbourgerjernbanan, men på en fortsättning af Bellevilleshöjden öfver Pantin, ligger Fort de Romainville. Detta är blott 1800 steg från hufvudfästningsvallen. Härifrån sträcker sig Ourcqkanalen en sträcka af förskansningar, under det att på den andra sidan om denna ytterligare 2 redouter försvara öfvergången. Vidare mot öster och söder likaledes på kullar och nästan parallelt med Mulhousjernbanan, ligga de med en stensatt väg förbundna verken Fort de Noisy (3500 steg), Fort de Rosny (3200 steg) och Fort de Nogent (3800 steg). Här slutar den vid Belleville begynnande höjdsträckningen, som sluttar temligen brandt mot den nedom flytande Marnefloden. Mellan de nämnde skansarne ligga på korta afstånd från hvarandra redouterna Noisy, Montreuil, Boissiere och Fontenay. Den nära 100 steg breda Marne bildar här en naturlig försvarsafdelning, som dessutom ytterligare är befästad vid S:t Maurnäset, hvarest en bro är slagen öfver floden, med en 2800 steg lång förskansning, bestående af bröstvärn och löpgraf, flankerad på båda sidorna af redouterna Faisauderie och Gravelle. Här löper äfven jernbanan från Vincennes till La Varenne förbi. Alla dessa nämnda fästningsverken innesluta halft kretsformigt det befästade Vincennerslottet, hvarest staden Paris förnämsta arsenal finnes och hvars stora artilleriskjutbana och manöverplats sträcker sig i söder ända till Marne. På andra sidan om denna flod, i den vinkel som) Seine och Marne göra vig sin förening, vid Alfort, till höger om Lyonerbanan, ligger Fort de Chareuton, och med: denna slutar vår första försvarslinie. Denna är isynnerhet stark derigenom att dess vidd egnar sig till ett förskansadt mm mmmm AA mem Mmm MmEIEm fm mL —