Göteborgsposten – 25 augusti 1870, sida 2

— Jag antar detsamma, svarade den gamle skrymtaren. Jag har hemtat råd och jag vill följa det ljus som blifvit mig visadt till ledning. Om du vis är, skall du vara vis för dig sjelf, sådana äro profetens ord. — Och hvad begär ni för de fyrtio gamla brefven? — Tjugo pund. — En dugtig summa, mr Goodge, för fyrtio gamla pappersark. — Men om de ej voro af värde, skulle ni väl knappast behöfva dem, svarade denne kyrkans tjenare. Jag har hemtat råd unge man. — Och dessa äro era yttersta vilkor? — Jag kan ej antaga sex pence mindre. Det ligger ej i min karakter att gå ifrån mitt ord. Som Jakob tjenade Laban sju år och ytterligare sju år sedan ban lofvat det, så stär jag vid mitt ord. Då jag sagt tjugo pund, unge man, så må himlen förbjuda att jag skulle taga så mycket som tjugo pence mindre än dessa tjugo pund! Den högtidliga ton hvari han uttalade detta pladder är omöjlig att beskrifva. Då jag fann att han beslutat hålla fast vid sina vilkor, aflägsnade jag mig. Jag telegraferade till Sheldon for erhållande at instruktioner rörande Goodges vilkor och begaf mig derefter tillbaka till mitt värdshus, hvarest jag använde de nästa tio minuterna med att studera en jernvägstidtabell för den förestående resan till Spotswold. Jag fann ett ställe kalladt Black Harbour för Wisborough, Spotswold och Chilton. Ett tåg lemnade Ullerton till Black Harbour klockan sex