Göteborgsposten – 25 augusti 1870, sida 1

Bref srån Åmerika. (Korrespondens till Göteborgs-Posten.) S:t Paul, Minnesota, d. 29 Juli. Inom Förenta Staterna bafva hittills icke mindre än fyra särskilta af svenskar bldade kolonier blifvit uppkallade etter Sveriges hufvudstad; och det-är en af dessa som jag genom detta bref önskar göra Göteborgs-Postens läsare något bekanta med. Erik Petterson, en wermländing, som öfverflyttade hit ull landet redan 1849, uppehöll sig de två första åren af sin härvaro på åtskilliga platser i Illinois och Neworleans och arbetade der såsom smed, hvarefter han började forsla timmerflottor på Mississippitloden. Under det han var sysselsatt härmed, råkade han en dag ut för en storm och blef drifven i land på en plats vid Pepiu-sjön Lake Pepin). Nödgad att ligga öfver här ett par dagar, gjorde han med sina kamrater, irländare och amerikanare, en vandring omkring i trakten, och derunder fattade han ett bestämdt beslut att, såsom det ofta förr fallit honom in då han farit här förbi, anlägga ett svenskt settlement på denna plats, som har ett oändligt vackert läge och hvarest dittills måhända ingen hvit menniska satt sin tot. I enlighet med denna föresats återvände Petterson dit på våren det följande året, 1852, och utsåg åt sig ett stycke land, på hvilket han genast tog s. k. claim. Derefter skref han till sina slägtingar i Sverige och uppmanade dem att ofördröjligen komma öfver och taga jordlotter vid sidan om hans; men då intet svar afhör des, gick han, i Juli 1853, till Newyork och tog mönstring på ett fartyg, som förde honom öfver till Sverige, der han möttes af underrättelsen om att hans slägtingar — en bror, en svåger och tre systrar — nyss förut farit till Amerika för att uppsöka honom. P. blef emellertid uppehållen i fäderneslandet till våren 1854, då han återvände hit i sällskap med 210 emigranter, af hvilka endast tre familjer följde honom ända fram till Lake Pepin, under det de andra skingrade sig och gingo åt helt olika håll. Vid ankomsten till detställe, han gjort till sitt hem för framtiden, fann han sina antörvandter före sig der, hvarest de under afvaktan på hans återkomst pickat ut land åt sig. Der voro således nu inalles 5 tamiljer. Första sommaren användes till att uppbygga boningshus, hvarunder nybyggarne torsörjde sig genom jagt i de närbelägna stora skogarne och fiske ur den särdeles fiskrika sjön. Med indianerna, som funnos här till stor mängd, blefvo de snart förtrogna och umgingos med dem på lika vänskaplig fot som med hvarandra. Efterhand tillströmmade flera emigranter, hufvudsakligast från Sverige; och ett par år etter de förste nybyggarnes an komst utlades en stadsplats nedanför en hög bluff invid sjön och inregistrerades under nam: net Stockholm. Men under tiden hade genom den tilltagande inflyttningen några amerikanares uppmärksamhet dragits åt denna punkt. Dessa började snart kringränna svenskarne och uppköpa en myckenhet af dem ännu icke inmutadt land, hvilket de sedan utbjödo för ett så högt pris, att den nya koloniens tillväxt derefter kunde gå för sig blott så småningom. Äfven anlade de, svenskarnes planer till förfång, en stad, Lake City, på andra sidan sjön. Och tack vare allt detta är Stockholm denna dag icke större än en af Sveriges större byar. Detta hvad sjelfva den invid sjön belägna sta den beträffar. Såsom settlement är Stockholm troligen ett af de största svenska i Amerika; ty på en areal af omkring 6 engelska mil upptages det af 11,000 å 12,000 innevånare, hvaribland alla äro svenskar så när som på 5 norska, en tysk och två yankee-familjer. Stockholm tillhör staten Wisconsin, som genom Mississippifloden skiljes från Minnesota. Två kyrkor tillhöra detta settlement, som dock ännu icke erhållit någon ordinarie prest. Den ena af kyrkorna, den äldsta, är belägen nära sjön och synes helt obetydlig, hvaremot den andra, af ett prydligare utseende, fått sin plats ungefär 3 mil längre uppåt landet, der hon blifvit ställd midt i en vacker löfskog. Här som på många andra ställen i Amerika har bristen på verkligt upplysta och kristliga religionslärare varit skuld till att en mängd strider och misshälligheter uppstått bland de väckta och de icke väckta. Föga gagn lär jag göra mig sjelf eller andra med att i mina bref till Göteborgs-Posten gifva uttryck åt den grämelse, hvaraf jag känner mig intagen vid tanken på huru illa det i religiöst hänseende står till med de svenska kyrkför— Ai Tv