Göteborgsposten – 18 augusti 1870, sida 2

striden ha stått ett stycke bortom, såsom det ock medgifves från en annan preussisk källa. På detta område mellan Pange och glacisen ha således de sårade fallit, och då fransmännen kunnat rädda dem, så måste förföljandet ha varit så svagt, att det blott inskränkt sig vill ett följande af de franska truppernas sjelfvilliga reträtt. I sin andra rapport talar ej heller konung Wilhelm om att striden varit segerrik, utan blott att den varit blodig. Vi afvakta med berättigad nyfikenhet närmare uppgifter från fransk sida; ty oss åtminstone förefaller det tydligt, att preussarne här lidit ett mycket kännbart nederlag, ehuru äfven fransmännen måst vidkännas stora förluster. Enligt ett senare preussiskt telegram, voro å Frankrikes sida afdelningar ur Decamps och Frossards kårer invecklade i striden, under det att konung Wilhelm i sitt telegram omnämner, förutom högra flygelns öfverbefälhafvare Steinmetz, ej mindre än trenne preussiska kårbefälhafvare såsom närvarande, neml. Goeben, Manteuffel och Zastrow. Det skall antagligen komma att visa sig, att denna strid varit af ej ringa betydelse och särskilt att den varit synnerligt fördelaktig för fransmännen, hvilka derigenom skola vinna tid, och tid är för dem i närvarande stund allt. Preussarnes högra flygel skall ej vidare söka att gå öfver Moselle vid Metz, utan måste välja en annan plats, hvarigenom ett dröjsmål inträder, hvaraf fransmännen kunna begagna sig, för att partielt angripa den vid Pont-å-Mousson framryckande styrkan och i öfrigt intaga goda positioner samt draga till sig nya förstärkningar. Ett telegram i dag törmäler ju äfven, att fransmännen med framgång stridt mot den preussiska venstra flygelns förtrupper vid Commercy och att nya armekårer äro färdiga, hvilka stött till armen, beredda att understödja denna. Våra läsare erinra sig antagligen, att preussiska berättelser förut uppgifvit, det blott en fransk besättning om några få kompanier befann sig i Strasbourg. Detta vederlägges genom följande proklamation af fästningens kommendant: Genom oroande rykten har under de sista dagarne någon förskräckelse utbredts bland stadens borgare. Några ha yttrat den tanken, att staden kunde gifva sig utan svärdsslag. Vi protestera på alla modiga och redliga franska medborgares vägnar kraftigt mot en dylik feg försagdhet. Våra vallar äro bestyckade med 400 kanoner, garnisonen består af 11,000 man förutom nationalgardet. Om Strasbourg blir angripet skall det försvara sig, så länge det finnes en soldat, en brödbit, en patron qvar. Alla goda borgare skola vara vid godt mod; de andra göra väl i att aflägsna sig. Notisen i dagens telegramafdelning om besättningens utfall vittnar äfven om, att den är ganska stark och således torde komma att ongagera en ej obetydlig styrka. Sjelfva fästuingen består af en bastionerad ringmur med löpgrafvar och är på sina ställen törstärkt genom framskjutna verk. Framför den mot Rhen vettande östra fronten ligger citadellet, en bastionerad femkant, som höjer sig öfver staden. Södra och östra fronterna äro betäckta genom storartade verk för traktens försättande under vatten. En militärisk korresp. skrifver i Neue treie Presse, att preussarne måste der hålla en fåltarmkår om 30,000 man för att iakttaga fästningen. Om fästningens cernering, såsom general Beyer säger, kan det väl icke gerna vara tal; hans kår måste i det fallet utbreda sig på fyra (geografiska) mil och i tyra från hvarandra genom stora naturhinder zärskiljda afdelningar. Sannolikt har general v. Beyer besatt Hansbergets höjder, derifrån han visserligen dominerar jernoch landsvägarne till Hagenan, Paris och Lyon, men ingalunda till Schlettstadt, Colmar och Breisach. Det har således ej så stor sara med stadens proviantering, som man velat påskina. Dessutom säger samme korresp., att besättningen derstädes bör kunna med framgång göra utfall. Dagens telegram är ock tillräckligt hofsamt i tonen, för att ge skäl att sluta till, att det verkligen gjorda utfallet visserligen tillbakaslagits, men derför icke alldeles misslyckats. Det skulle bli enformigt att återgifva alla berättelserna om den entusiasm, som å ömse sidor visas för kriget, hvilket nu verkligen blifvit till ett nationalkrig, i det att tyskarnes framgångar höjt deras Geist att uppträda som ett folk och å andra sidan samlat, enat fransmännen att motstå den inträngande fienJen och befria Frankrikes jord från hans förtrampande fot. Den förre franske undervisningsministern Duruy, hvars begge söner ingått i armeen, har tillställt Liberte följande skrifvelse, daterad d. 9 Aug.: Ni önskar veta nägot om min son, eder förre medarbetare. Jag har nyas erhållit bref från honom, dateradt Sarrebourg, Måndags morgon. Efter det stolta nederlaget vid Wissembourg hvarest tio fiender föllo för hans hand, slogs han två dagar efter vid Freschwiller, hvarest 33,000 man kämpade mot 140,000. Det 1:sta tiraljörregementet, eller återstoden af detsamma, hade på grund at dess hjeltemodiga hållning vid Lauter gjort sig förtjent af äran att få skydda återtåget. Vi stormade 3 gånger med bajonetten, skrifver han till mig, och drefvo preussarne öfver en kilometer tillbaka; men vi måste vika för öfvermakten. Vi ha under de sista två daFarne varit 2 gånger i elden och den öfriga tiden