Göteborgsposten – 13 augusti 1870, sida 2

ster hade man tid efter annan om aftnarne sett ett klart ljus brinna, hvilket gaf anledning misstänka någon förbindelse med de i Östersjön liggande franska krigsskeppen. En högre polistjensteman ankom från Königsberg och förvisade mannen från Cranz. — På teatern An der Wien uppfördes nyligen det historiska skådespelet Napoleon, hvarvid förekom demonstrationer för Frankrike. En af akterna handlar om slaget vid Ligny då general Bertrand säger till Napoleon: Siri: Preussarne slåss i dag bättre än vid Jena, hvarpå Napoleon svarar: Stryk få de i alla fall, om också några timmar senare. Vid dessa ord höjdes af åskådarne en bifallsstorm, som knappt någonsin brutit ut från någon teatersalong. — Den sjuttonårige vicomte Ulric de Ciny har ingått i franska armen. Den unge adelsmannen är på mödernet slägt med hertigen af Braunschweig, som kommenderade preussiska armåen vid Jena och nära slägt med en annan hertig af Braunschweig, som föll i spetsen för husarerna vid Waterloo. — Tvenne embetsmän hafva till den ungerska ministeren inlemnat förslag angående ett slags nyuppfunna kanoner, hvilka med lavett och alla tillbehör med lätthet af endast två man kunna transporteras på de högsta bergsspetsar. Det hela skall väga ungefär 80 skålpund. Priset för en sådan kanon med tillbehör är 450 rdr sv., men vid större beställningar lärer det knappast öfverskrida 225 rdr. — Utgifvaren af Journal ofsficiel, mr Wittersheim, född preussare, lär vara såsom värnepligtig kallad under fanorna. En ansökan om befrielse blef afslagen och han nödgades i hast öfver Belgien begifva sig i fält. — Berättelsen synes oss emellertid osannolik. — Bagaregesällerna i Berlin gjorde för 2 är sedan strike, och deras måstare öfverenskommo att icke vidare taga i sin tjenst de förnämsta upphofsmännen hartill. I följd häraf nödgades dessa, med undantag af några som voro i stånd att på annat sätt uppehålla sig, lemna Berlin. Genom nuvarande mobilisering har emellertid brist på gesäller uppstått. En del äro inkallade under fanorna och en del anställda vid de stora fältbagerierna. Berlins bagare hafva således måst antingen inskränka sin rörelse eller mot hög betalning engagera arbetare. De afskedade gesällerna hafva nu, för att hämnas, öfverenskommit att på inga vilkor taga arbete hos de mästare som vid striken voro deras vedersakare