Göteborgsposten – 11 augusti 1870, sida 2

gränd då de skulle ha kunnat göra rättmätiga anspråk. på stora jordegendomar, oerhörda rikedomar om de blott vetat få hvad sätt det skulle ha skett, historier om gamla qvinnor som vandrat verlden omkring med skrynkliga, smutsiga dokumenter intygande deras rättigheter och lidna oförrätter som ingen velat tro på, tills de träffat någon skarpsinnig lagkarl, som åtagit sig deras sak och gjort dem till egarinnor af omätliga rikedomar. George Sheldon hade läst om sådana saker, tills det föresigt för en man som hade tålamod att passa på och afvakta til fället. Han hade tagit upp åtskilliga saker, fogat länk till länk med yttersta möda och gräft i gamla kyrkoböcker tills ded qvafva luften i sakristiorna blifvit lika förtrogen för honom som luften i Grays-inn, men gång på gång hade han fått se sina förhoppningar gäckade, sedan de kostat honom en hel del penningar och oberäkneligt arbete. Men George Sheldons idder voro fast rotade och han kom tillbaka till dem med envis ihärdighet. Han såg sin brors framgång och hans storartade villa utan afundsjuka. Huru länge skulle allt detta räcka, huru länge skulle vexelmäklaren hålla sig så högt uppe inom affärsverlden? — Detder är ollt mycket bra så länge en man behåller sitt hufvud kallt och klart, tänkte George; men det är så många som tappa hufvudet på penningmarknaden innan de kommit ifrån den, och jag tänker att det skall gå på samma sätt med min vise bror. Samma sommar då miss Halliday lemnade Hyde Lodge, kommit honom som om det borde finnas någon dylik ut