Göteborgsposten – 6 augusti 1870, sida 2

Från Utlandet. Midtunder den allmänna belåtenheten öfver, att transka trupperna på yttersta venstra flygeln vunnit en framgång, om än obetydlig, ötverraskas man plötsligt af en underrättelse från Berlin, den der väl torde tarfva någon reduktion, enligt hvilken preussiska vapen vid Vissembourg vunnit en framgång, som tillochmed kostat Frankrike förlusten af en af dess mera ansedda gereraler, Douai, förutom 500 man i fångar. Vissembourg (tyskarne kallade det Weissenburg) är en befästad fransk stad vid Lauternfloden, alldeles på gränsen till Rhenbaiern. Den preussiska armeafdelning som här var med i affären, skulle ha kommenderats af kronprinsen af Preussen. Detta angifver, att en större förändring egt rum i den tyska armåeens uppställning. Dennas venstra flygel, som just står under kronprinsen, och hittills varit fördelad langs badiska Rhengränsen från Breisack till Karleruhe, har ryckt längre mot norr och tillsvidare uppgifvit att försvara den sydliga delen af Baden. Man har blifvit väl underrättad om franska armåens ställning och derför antagligen ofverrumplat de franska trupper, som lågo vid Vissembourg under Douai, och med en djerf rörelse från trenne sidor angripit dem. Det säges i telegrammet, att sjelva den befästade platsen Vissembourg stormats; men detta torde vara ölverdrift och snarare afse att lägret vid Vissembourg angripits, hvarvid fransmännen efter ett tappert motständ måste draga sig tillbaka. Det är naturligtvis ännu omöjligt att säga, af hvilken betydelse eller vigt denna händelse är eller kan bli. Dock tro vi, att den skall komma att lända fransmännen till gagn, i det att den gör dem mera påpassliga. En sak framgår häraf, neml. att preussarne, genom den tid de vunnit, stå öfverallt färdiga att möta fransmännen och att de vilja tum för tum bekämpa dem i deras framryckande. Derjemte vill det synas som att kronprinsens angrepp afsett att ullbakaslå den framskjutna 7:de franska armekåren och sålunda gitva preussiska trupperna tid att sammandraga både centern och venstra flygeln mot Mainz såsom medelpunkt. Dea preussiska venstra flygeln, eller 3:dje armen, skulle då ha sin bulvudstyrka uppställd i Rbendalen med ena ändpunkten vid Carlsruhe, som ligger nära Wissembourg, och den andra sannolikt upp mot Mannheim, stödjande sig på den starka fästningen Rastadt. En större omändring af de franska truppernas uppställning torde nu bli af nöden. Fastän preussarne uppgifva, att den af fransmännen intagna platsen Saarbräck ej är af någon vigt, är den det dock genom det dominerande läge den har. Den har derjemte betydelse genom de i trakten belägna rika kolgrutvorna, af hvilka några tillhöra en fransk senator, baron Geiger, som här i trakten och vid Saarlouis har stora egendomar. De preussiska myndigheterna ha utvisat honom. Saarbräck, som intill förra århundradets slut tillhörde ett af de nassauska småfurstendömena, blef genom freden i Luneville år 1801 införlitvadt i Frankrike och var franskt ända tills 1815, då wienerfreden sönderslet Frankrikes gränser.