Göteborgsposten – 1 augusti 1870, sida 3

L ndon telegraferas neml., att England, i trots af Preussens reklamationer, vägrar att förbjuda utförsel från engelska hamnar af kol och hästar. Det kan neml. icke undgå någon, att ett sådant beslut länder allt ör mycket till Frankrikes fördel, sör att icke väcka den största ovilja inom Tyskland, hvars press otvifvelaktigt skall snart börja att tala om det trolösa Albion, om den engelska krämarpolitiken o.s.v. Ingalunda skall förhållandet emellan dem bättras deraf, att Preussen ifrigt arbetar på att draga Nordamerikas Förenta Stater med i rörelsen. Ett af dess försök är, att det förmått presidenten Grant att vända sig pr telegraf till hofven i Berlin och Paris med begäran om, att Belgiens neutralitet måtte bli respekterad, derför att Amerika under kriget vill göra Antwerpen till stapelplats för sina förbindelser med Tyskland. England itrar visserligen för Belgiens neuralitet, men fruktar likval ännu mera för Amerikas inblandning i Europas angelägenheter. Äfven i denna sak drages det således till Frankrike, som ej gerna kan se, att dess åtgärder mot Tysklands handel förlamas genom Amerikas mellankomst. Full bekräftelse föreligger nu om, att Österrikes regering har, med anledning af proklamationen om påfvens ofelbarhet, beslutat upphäfva konkordatet med Rom och tagit de inledande stegen, för att derom formelt underrätta romer ska regeringen. — Vigten af detta beslut visar sig tydligast deri, att det kan anses vara en länk uti den kedja af handlingar från de fransk-italiensk-österrikiska regeringarne, genom hvilka dessa vilja förbereda slutet på det verldsliga påfvedömet. P. S. I går middag ingingo underrättelser från Danmark samt IIamburgertidningar, ur hvilka vi här återgifva de märkligaste notiserna: Iranska Östersjöeskadern. Det franska fartyg, som i Fredags afton kl. 29 ankrade på Köpenhamns yttre redd, var pansarkorvetten Thetis. Under aftonens lopp eller natten väntades ytterligare ett pansarsartyg dit. Bland de fartyg, som i Torsdags afton ankrade i Aalbieksbugten, var äfven Amiralskeppet La Surveillante, med eskaderns chef, vice amiralen Bouöt-Villaumez ombord. I Fredags ankom avisoångaren Jerome Napoleon till Frederikshavn, under det att återstoden af eskadern gick söderut. Den ofvannämnda preussiska monitorn, som sluppit undan tillsvidare och passerat Skagern på väg till Wilhelmshafen, antages vara tornskeppet Arminius. Utanför Wilhelmshafen lär dock ligga en ansenlig fransk eskader, så att Arminius ännu kan råka dla ut. I Wilhelmshafen ligger verkligen preu-sarnes stolthet König Wilhelm?. Vid Rhen. Från Metz skrefs d. 22 Juli till LIn dåp.beige: Alla trupper hafva brutit upp i natt; de tre läger, som voro inrättade här, ha blifvit upphäfda. Hela armeen har satt sig i rörelse framåt. Alltsom händelserna utveckla sig, blir den franska taktiken begripligare. Den kan sammanfattas i några tå ord: det bildas två aktionslinier och bakom dem en tred je, reserven, som bildas af gardet. Första linien skall uthärda elden; den andra skall upptaga den egentliga striden, med den tred je till basis. — Under framryckandet ivtag: trupperna ställning på distanser, hvilka äro afmätta med matematisk noggrannhet. NIqt den rätta stunden kommer, skola dessa oerhörda massor utveckla sig i en linie, medtörande mitrailleuserna på de ställen, der den ena kåren stöter till den andra; derpå börjar den första bataljen. I Berlin berättas, att general Moltke skall hafva yttrat: Om kejsar Napoleon ej före d. 28 inrycker i Tyskland, kommer ban aldrig att fi se Rhen mellan Malnz och Köln. Man har i Wanzenau sett en mängd sjöofficerare, sysselsatta med att suta Ullsammans de för öfvergången öfver Rhen afsedd. kanonbåtar. De transka trupperna skoda denna gång gå i striden utan halsduk, kläsda i blus, med kapoan hoprullad på ryagen. Hvarje man har 80 patroner. Brigaderna äro medels: tälttelegrater satta i törbindelse med divisinnerna. Fältposten har en hufvudstat on i Strasbourg. Ett slags nya mörsare med explosibla bomber om 340 skålpunds tyngd hi ditskickats, för att användas vid upprättandet af en belägrirgspark. Inom den Preussiska generelstaben orga niseras en byrå, som skall brirga till offentligheten allt, hvad som försiggår på krig skå deplatsen. Mel densamma tär den bekanta Wolffska telegrafbyrån i Berlin i förbindelse. — Hvilken mängd af segerbulletiner för de preussiska vapnen denna skall sprida kring verlden! OOl.viers organ -Moniteur yttrar i en artikel, att franska regeringen betraktar Danmarks provisoriska neutralitetsförklaring såsom en åtgärd, hvilken är nödvändiggjord af omständigheterna, enär Jutland i motsatt fall kulle varit blottstäldt för en preussisk invasion. Inom Italiens militära kretsar råder ifrig verksamhet. General Cialdini har skyndat till Florens, der han haft en lång öfverläggning med krigsministern Govone. — I Neapel häller man på att utrusta en del af — — pm