Göteborgsposten – 1 augusti 1870, sida 1

Midti det Belgiska höglandet gömmer sig den lilla fashionabla bruuns-och badort, som kallas Forctdechne. Ett par tre vackra hoteller, en rad hvita nybygda hus, en smal gato, ett förfallet tempel, några villor spridda här och der på de granbevuxna kullarne och en jernvägsstation — se der de hufvudsakliga konturerna af Forötdechne. Men till höger och venster om denna lilla hopgyttring af byggnader och hoteller sträcka sig djupa dystra ekaller, som likna skuggrika vägar till Paradiset — och den djupblå Augustihimmeln och den rena varma luften och de grönskande granskogarne som kläda sandkullarne och det angenäma lugn som omsväfvar platsen äro behag som göra Foretdechene till en liten förtjusande oas i denna bergstrakt. Endast då och då afbrytes tystnaden genom rullandet af hjul, ringandet af klockor, pisksmällar och körares rop: endast då ett bantåg skall medföra afresande gäster eller har ditfört nya är litet larm och rörelse i det lilla sam