Göteborgsposten – 28 juli 1870, sida 3

rarne af samma grad som han. Som öfverstelöjtnant vid främlingslegionen i Konstantineh deltog han i flera traffningar mot kabylerna och araberna i landet Giskra ända till år 1845, då han befordrades till örverste vid det 41:a linieregementet i Oran. Under kriget på Krim ställdes han i spetsen för en infanteri-division och det ges väl knappast någon som ej hör talas om hans stormning af Malakoff och den nästan vidunderliga lycka, hvarmed denna dristiga vapenbragd utfördes. År 1857 förde han åter en af armens divisioner mot kabylerna och gjorde den glänsande erötringen af de fruktansvärda förskansningarne vid Icheriden under samma anstrangande fälttåg, som bragte landet ända till Djerjera i fransmännens händer. I slutet af år 1858 utnämndes han till öfverbefälhafvare öfver Algiers landtarmå och och flotta och då senare den italienska armen bildades, fick han befälet öfver den 2:a kåren, i spetsen för hvilken han vann sin första ryktbarhet. Det är denne general som nu, utan tvifvel, åter skall föra sina fransmän framåt till seger. Han är en rask och kraftig man. Aldrig sjuk, i trots af sitt långvariga vistande i Algier, är han i stånd till att utveckla den största verksamhet. Han är en utmärkt, utomordentligt djerf ryttare; på sin höga engelska häst företager han ofta den mest forcerade ridt. Man har sett honom till häst genomkorsa Algier i alla riktningar på några dagar och städse i galopp. Som krigare besitter Mac Mahon en ovärderlig egenskap: han har alltid lyckan med sig. Han har alarig erfarit någon olägenhet af dessa oväntade händelser, hvilka, oathängiga at individernas initiatier städse kunna inträffa och kullkasta de bäst öfverlagda planer. Dessutom be itter han i hög grad de egenskaper, hvarmed man så gerna ser krigaren utrustad: tapperhet, lojalitet, oegennytta, ädelmod, uppriktighet, frimodighet och en sällsynt fin hederskänsla. Med alla dessa egenskaper förenar han en vänlig karakter och en stor omsorg om soldatens bästa. Man har flera gånger hört honom upprepa ett yttrande, som bevisar, huru mycket manskapets väl ligger honom om hjertat: -Man kan ej göra sig någon föreställning, huru vigtigt det är att under krig soldaterna få intaga sina miltider i rätt tid-Hertigen ar Magenta är ej allenast en af de mest populära personligheterna inom franska armen; han är en fana, som soldaterna följa med glädje och tillit, derföre att de veta, att om an orkanen skulle sönderslita dess ädla veck, behötva de aldrig att frukta en fläck derpå; den militära hedern med sina stränga fordringar är lugn, då den känner sig stå under en Mac Mahons besk) dd. Han är en at dessa antörare, hvilkas blotta närvaro liksom genom en trollkratt sätter hjertat i rörelse och eldar det ull entusiasm.