Göteborgsposten – 27 juli 1870, sida 2

skonto 7 a 7142 07. Fondmarknaden lugn. Kaffe fast. Liverpool s. d. Å dagens Bomullsmarknad omsattes 8000 bal. Stämningen mycket matt, pris å middl. Upl. 81; d. Amsterdam s. d. Diskonto 5; 4. La mitrailleu ses, (Den franska kulsprutan.) (EfterDagens Nyheder). om en gengångare från tiden före 1789 helt plötsligt råkade in i våra dagars verldshvimmel, skulle han helt säkert ha svärt för att sätta sig in i förhällandena. allt är förändradt, ända från staternas regeringsform till de mest obetydliga saker. Värt ärhundrade har kilat framät med en rifvande fart och har vändt upp och ner på alla den gamla verldens ställningar och förhållanden. I stället för med de lårgsamma, trögkörda diligenserna ila vi nu åstad på jernbanorna och efter som dessa icke äro snabba nog till att beforda våra meddelanden, ha vi uppfunnit telegraferna. För att hastigt och ordagrannt uppteckna talen i de lagstiftande församlingarne och vid andra tillfällen ha vi utfunderat stenografien. Fotografien ger oss i ett nu en bild, som är vida noggrannare än den, som den flitigaste tecknare fordom behöfde dagar för att frambringa. Hvad som gäller för de här påpekade förhållandena gäller nästan om allt. Det gäller också om kriget. Snabbhet och noggrannhet äro de resultater, hvartill man i alla förhållanden sträfvat och vi skola i det följande se, att man äfven på krigsvetenskapens område har sökt samma mål. När i gamla tider två nationer befunno sig i den obehagliga nödvändigheten att föra krig med hvarandra drog det först om en lång tid, understundom flera år endast med förberedelserna. Nu för tiden äro de flesta länders armeförhållanden så organiserade, att de i loppet af några veckor ha sina härar stridsfärdiga under vapen. När förberedelserna väl voro slutade, framryckte armfberna långsamt och slogo sig understundom i ro midtemot hvarandra under en längre tid. Nu rycka de fram så snabbt som möjligt och söka att påskynda den afgörande katastroten med görligaste första. Men en sak är det, som framför allt måste framhållas och det är vapnens beskaffenhet och den utomordentliga snabbhet och precision, hvarmed de bringas att verka. Det är en allom bekant sak att bakladdningsgevär blifvit införda i de europeiska armerna, men för den stora allmänheten torde det vara mindre klart, att införandet af bakladdningsgevär antagligen skall åstadkomma en stor förändring i hela sättet att föra krig. Det nu utbrutna kriget mellan Frankrike och Preussen är det första, hvari båda de fientliga härarne äro försedda med det nya vapnet. Detta skall utan tvifvel framkalla helt och hållet nya principer för krigssättet och det är icke minst derföre som utgången af den första stora drabbningen motses med den otåligaste spänning. Lika så omöjligt, som det är för oss att i dag förutsäga, hvilken utsträckning detta krig kan få, lika så omöjligt är det att göra sig något begrepp om hvilket inflytande på stridens utgång gevären skola utöfva; ty förutom bakladdningsgevären har på allra sista tiden uppstått ett vapen, som måhända är bestämdt till att i mördande verkan öfverträffa alla andra skjutvapen. Vi häntyda härmed på de s. k. Mitrailleuses eller, som de på svenska kallas, Kulspruterna. Dessa krigsmaskiner äro, så vidt vi veta, icke införda i någon annan här än den franska och till och med der äro de ett slags mystiska väsen, som endast äro kända af några få. De behandlas med den största hemlighetsfullhet och när de icke begagnas, stå de nedpackade i lådor. Vid skjutförsöken äro endast de personer, som lärt att servera dem, närvarande och bland dessa äro endast några få bekanta med konstruktionen. Emellertid ha dock rykten om dem kommit ut och se här hvad man i detta hänseende erfarit. Namnet -kulspruta är så till vida passande, som de utsända en rad kulor med förvånande hastighet, men dermed upphör också likheten med andra sprutor; ty till det yttre ha de med dessa ingenting gemensamt. Man kan lättast bilda sig en föreställning om dem genom att tänka sig en bundt stora gevärspipor, hvilken liksom en liten kanon är anbragt på en lätt, tvåbjulig vagn. På vagnen finnes en läda hvari ammunitionen förvaras. Såväl lådan som dess lock äro af stål, så att locket, när det öppnas, bildar en skärm, som beskyddar servismanskapet, under det att i skärmen finnes ett litet hål, hvarigenom kanonen riktas. De kunna göras tyngre och lättare, men till och med de allratyngsta kunna dragas af 2 å 3 man. De lättaste äro icke större än att man kan taga dem på nacken och gå bort med dem. För servisen behöfvas två man; den ene sitter på vagnen och leder skjutningen, under det att den andre förser mitrailleusenmed ammunition. Ehuru der finnas flera gevärspipor, användas aldrig mera än två i sender och dessa skjuta vexelvis med en hastighet af ett skott i hvarje sekund. När de två piporna under skjutningen blifvit för starkt upphettade kunna de uttagas och två andra begagnas. De upphettade piporna rengöras och afkylas och kunna sedermera begagnas till aflosning. Skadas ett af vagnshjulen t. ex. genom en fiendtlig kula, kan detta hastigt ersättas genom ett reservhjul och finnes ej ett sådant kan man begagna en bock at ett par trästycken en sten eller något dylikt. Dessa krigsmaskiners stora företräde framför andra belyses bäst genom ett exempel. En infanterist, beväpnad med ett godt bakladdningsgevär kan skjuta omkring 10 skott i minuten; -mitrailleusen deremot 60 skott; den motsvarar alltså 6 infanterister. Men infanteristen, som oafbrutet skall ladda och sigta, blir snart trött och är under fiendens kulregn utsatt för att förlora den jemnvigt i sinnet, som är nödvändig för att kunna taga ett säkert sigte; då deremot den, som skjuter med mitrailleusen, kan sitta helt lugn bakom stålskärmen utan att vara utsatt för att bli nedskjuten och kan med fullkomlig kallblodighet skicka sin ström af kulor dit, hvarest fiendens leder äro tätast. Härtill kommer att mitrailleusen endast upptager 1:del af den plats, som 6 man behöfva och följaktligen äro mycket svåra att träffa. Kan den placeras i en fördjupning i marken bakom en sten eller trädstam blir den ännu svårare att träffa, enär den är mycket låg och servismanskapet är då så godt som i fullkomlig säkerhet. Tänkom oss ett batteri af 10 mitrailleuser, som verka från samma punkt mot en fientlig afdelning; detta batteri skall hvarje minut utslunga 600 projektiler, således 9000 på 1 timma. Träffsäkerheten är iföljd af manskapets betäckning vida större än vid vanlig gevärseld. Hvilken afdelning af äfven de tappraste soldater skall kunna motstå en sådan eld? Att gå på med bajonetten eller skicka kavalleri mot ett sådant batteri skulle vara en galenskap, ty ganska få skulle kunna osårade komma så nära batteriet, att de skulle kunna angripa servisen. Mitrailleusens farligaste fiende måste bli artilleriet, ty mot en kanonkula lemnar den omtalade skärmen intet skydd. Men -mitrailleuserna? äro fullkomligt lika farliga för artilleriet, enär kanonservisen vid den snabba elden snart dödas eller fördrifves. Ett batteri mitrailleuser, uppställda i en hålväg, ett bergpass eller på en bro, skall hindra hvarje fiende från att passera: 10 mitrailleuser med en servis af