Göteborgsposten – 22 juli 1870, sida 3

Zattegangsoch Polissaker. Fråa Landsorten. Upptäckt mordbrand. En natt i April månad i fjol uppbrann, berättas det från Hofva, boningshuset i Håhult. Man misstänkte mordbrand, men fann ej någon hållpunkt för sina misstankar, då egaren, And Karlsson, och hans hustru voro kända såsom ett stilla, arbetsamt och hederligt folk. Huset var försäkradt och mannen i en brydsam belägenhet — förhållanden, som å andra sidan styrkte misstankarne. Ömsider blefvo båda makarne, till följd af angifvelse, inmanade i häkte, och flera ransakningar rörande denna sak höllos i IIofva, men som de tilltalade nekade och ingen bevisning kunde förebringas, blef mannen, efter att tre månader ha setat häktad, försatt på fri fot. Hustrun åter, som visat sig halft sinnesförvirrad, erkände slutligen, att hon sjelf påtändt huset. I följd häraf dömdes den olyckliga, moder till fem små barn, till fyra års tukthus, hvilket straff i förra veckan påbörjades. Gripen mördare. (ierningsmannen till det ohyrzgliga mord som i början af förra veckan föröfvades i Askersunds-trakten och hvilket omtalades i vårt senaste Onsdagsnummer, har nu ertappats och häktats. Det är en länsman vid namn Haques i Karlskoga som hedern af denne bofs anammande tillkommer och vid häktningen betanns mördaren innehafva ett betyg för smedarbetaren A. G. Wasell, uttardadt i Eskilstuna 1850. Wasell införpassades till länshäktet i Örebro i Måndags. Mordförsök. A cellfangelset i Örebro hölls i Lördags ransakning med drängen Carl Johan Larsson från Östra Wia, hvilken, som förut omtalats, zjort försök att mörda inspektoren F. I. Rådberg i Säby, genom att, i riktning mot hr Rådbergs sofplats, aflossa en med kula och hagel laddad bössa. Drängen Larsson erkände brottet både vid polisförhöret och vid förra ransakningen och uppgaf vid dessa tillfällen, att han af två andra personer tubbats att begå dådet, samt att den ene till och med lofvat honom 1 rdr, om han ville verkställa gerningen. Nu deremot, säger Nerik. alleh., inträffade det besynnerliga förhållande, att Larsson helt enkelt nekade till alltsammans, under påstående att han endast af rädsla för stryk af br Rådberg påtagit sig brottet. Af detta besynnerliga förhållande framgick tydligt, att han i fängelset fått tillfälle inhemta råd af en annan fånge, med hvilken han under arbete sammanträffat, och som han ej kunde förmas att tillstä sin brottslighet, yrkade åklagaren få förebringa hevisning. De derpå afhörda vittnena kommo Larsson på andra tankar, ty eiter ännu någon motsträtvighet erkände han sig slutligen vara saker till brottet. Målet uppsköts på 3:ne veckor.