Göteborgsposten – 21 juli 1870, sida 3

VMA ER TI USLA Hvad de andra makterna beträffar, så bekräftas vår framställning af gårdagen. Italien har tillkännagifvit sig vilja förbli neutralt, emedan det önskar, att kriget måtte bli så mycket som möjligt begränsadt. Men det synes som att denna makternas allmänna neutralitet redan skulle vara i färd med att inträda i ett andra skede. Makterna synas nemligen vilja ha beväpnad neutralitet. England har begärt tillåtelse att få utfärda skattkammarobligationer, för att erhålla medel till rustvingar. Italien har, förutom sin stående här, inkallat af reserven 70,000 man för samma ändamål. äfven Belgiens och Hollands neutralitet är väpnad. Och nu erfara vii dag, att man i Pesth tillsport regeringen, hvad den tänker vidtaga för neutralitetens upprätthållande. Ett telegram meddelar i korthet, att Förenta Staterna tänka vidtaga några maritima åtgärder i anledning af kriget. Man skulle med anledning häraf kunna tro, att Förenta Staterna vilja deri inblanda sig. Lyckligtvis telegraferas det fullständigare frän Washington: Presidentens bådskap till kongressen fäster Representanthusets uppmärksamhet på det förestående kriget i Europa och den deraf följande nödvändigheten af lagstiftningsåtgärder för tillökande af Förenta Staternas handelsflotta. Presidenten föreslår derför, att tilltalle må gifvas borgarena i Förenta Staterna att köpa i utlandet byggda fartyg. Om postångarne från Hamburg och Bremen genom en blokad från Frankrikes sida förhindras i sina turer, skulle derat stort bryderi följa för posttjensten. Det är väl för att ordna dessa förhållanden, som kongressen ajournerat sig. Spaniens regering har återkallat det dekret, genom hvilket cortes inkallades till d. 20 d:s — ett steg af prisvärd försigtighet. Från Danmark skrifves till oss: Vi lefva här i en förfärlig spänning i afseende på de förestående krigshändelserna, af hvilkas utgång Danmarks tillvaro som sjelfständig stat kommer att bero. — Dessa få ord innebära sin ödesdigra sanning — och gäller den icke äfven för det ötriga Norden? Till Sn.-P:n skrifves från Köpenhamn: Sjöfästena utanför Köpenhamn äro bemannade; artilleriet, som låg i läger på Amager, fick natten emellan Fredag och Lördag ordre att straxt bege sig ut till Tre Kronor? o. s. v. -Rolf Krake är nu fullt riggad och färdig att gå ut på öfning i sundet tillsammans med de andra pansarskeppen: ÅPeder Skram?), Dannebrog och Lindormen. De värnepligtiga i Norden sägas i massor flykta norrut, fastän gränsen är starkt bevakad. Här vistande tyskar packa in och resa hem. Alla äro oroliga, många ängsliga. I Svendborg Avis för d. 16 d:s skrifves: Bland passagerarne på ångfartyget Diana? sägos i dag flera värnepligtiga, som flytt trån Flensborg, för att undgå att strida under Preussens fanor. De meddelade, att hela slesvigska kusten är tätt besatt med gensdarmer, som skola hindra desertioner. En at de med ångfartyget i dag bortrymda, en fullmäktig från Flensborg, hade från kontoret gått ombord på fartyget, som han gick och stod, utan att medtaga det ringaste at sin egendom. En mängd flykungar hafva begifvit sig norrut. Ett rykte var gängse i Flensborg, att de i hertigdomena varande trupperna sått ordres att marschera mot Rhen.