landsmän med ett förnöjdt grin, och mr Sheldon fortfor att tala, under det han alltjemt betraktade sitt vackra ansigte i spegeln och tankfullt strök sina polisonger. — Eftersom Tom uteslutande egnar sig åt landtbruket, bör han kunna finna en bit jord på något ställe der kiimatet bättre passar för hans helsa, och hans vänner ha rådt honom att försöka en plats i Devonshire eller Cornwall, der han kan odla sina bönor för Londonmarknaden så sent som i November. Det finns sådana ställen, blott han vet afbida tiden. och i nästa vecka kommer han till hufvudstaden för att höra sig för. Som Georgy och han ej stort bättre än ett par barn skulle vara i stånd att reda sig på egen hand i London, har jag bedt dem bo hos mig. De få bo här för intet, och vi skola upplifva gamla ,;Yorkshireminnen tillsammans. Tror ni att ni kan hushålla för oss, Nancy? — Ja, det går lätt för sig. Jag är ej lik dehär tjensteqvinnorna i London som behöfva en halftimma, för att rengöra en thkopp. Mr och mrs Halliday skola ha ert rum, förmodar jag? — Ja, de skola naturligtvis ha det bästa rummet. Jag kan sofva hvarsomhelst. Gå nu ned och tänk på saken, Nancy. Jag måste gå till mitt arbete. Jag har några bref att skrifva i afton. Mrs Woolper aflägsvade sig med sin thbricka, ingalunda missnöjd med utsigten att få gäster i huset. De skulle visserligen förorsaka henne en hel del besvär; men enformigheten i Nancys lif hade blifvit så odräglig för hennes verksamma natur, att tanken på en omvexling ej