Göteborgsposten – 20 juli 1870, sida 1

honom Times att läso, medan jag tager bort rosten från min tandnyckel. Se så tag er bricka nu — nej, stanna, jag har några nyheter att berätta er. Han reste sig upp och ställde sig med ryggen mot elden och ögonen fästade på kaminmattan, medan mrs Woolpor stod vid bordet och afbidade hvad han hade att säga. Hennes herre lät henne vänta ett par minuter, vände derefter sitt ansigte till hälften bort ifrån henne och såg sig i spegeln medan han talade. — Ni erinrar er mrs Halliday? frågade han. — Jag skulle tro det, sir; miss Georgina Cradock — eller miss Georgy som de kallade henne; er första flamma. Att hon kunde gifta sig med dender otäcke Halliday, det är mer än jag kan begripa. Stackars liten! Jag förmodar att hon blef intagen af hans stora runda blå ögon och röda polisonger. — Hennes föräldrar blefvo intagna af hans vackra hus och välskötta farm, Nancy, svarade mr Sheldon i det han fortfarande såg sig i spegeln. Georgy hade ej mycket att säga dervidlag. Hon är en af dessa qvinnor som låta annat folk tänka och handla för sig. Tom är dock en präktig karl, och Georgy var lycklig som fick en sådan man. Den lilla låga som måhända brann hos mig för henne var slocknad långt före hernes giftermål med Tom. Det var blott en kurtis, och som ni vet, Nancy, så har jag kurtiserat en hel mängd flickor i Barlingford i mina dagar. Ä Det var ej ofta mr Sheldon nedlät sig till en sådan förtrolighet med sin hushållerska. Den gamla qvinnan