Göteborgsposten – 16 juli 1870, sida 2

Rättegängsoch Polissaker. Poliskammaren. En inbrottstjuf. Detektivkonstaplarne n:r 86 Johansson och 88 Andren — ett par af de konstaplar hvilka hedern tillkommer att nästan ständigt gripa tjnfvar i mera invecklade stölder och hvilka ådagalagt det största nit inom polisverket, hvarför de äfven flera gånger erhållit belöningar af poliskammaren — företogo natten mellan d. 11 och 12 d:s eu rund utåt Masthugget, troligtvis anande att någonting der vore i görningen. Komna utanför huset n:r 10 vid Smala Vägen sågo de en karl liggande på marken sysselsatt med att plocka ut något genom en källareglugg till nämnda hus. Då karlen kort derefter reste sig upp för att aflägsna sig, gingo konstaplarne fram och annammade honom, men innan de hunnit göra detta hade tjufven, som befanns vara förre kronoarbetskarlen Frans Gustaf Pehrsson, under det han försökt taga till flykten bortkastat det stulna, som utgjordes af 3 but. portvin. Vid undersökning af källargluggen funno konstaplarne att den varit försedd med jerngaller, hvilket blifvit lösbrutet, samt ett fönster som sönderslagits. Vid förberedande förhöret med Pehrsson erkände han att han begått stölden samt uppgaf att han endast med händerna lösbrutit jerngallret. Vid förhöret i poliskammaren i Thorsdags vidhöll han visserligen att han begått stölden, men postod att detta skett för en annan persons räkning, nemligen en herre som hette Skog, hvilken narrat honom till att begå densamma. Denna historia låter naturligtvis mindre trolig. Målet remitterades till rådhusrätten och kommer Pehrsson att qvrsitta å cellfängelset. En oesterrättlig piga. Bland alla tjufvar torde de s. k. hustjufvarne vara de som det är mest förargligt att råka ut för, dels emedan de bestjäla en rakt under ögonen och dels emedan de tillegna sig sådana saker som de veta att man först lång tid efteråt kan komma att sakna. I dagarne har en dy