brefven af Trämorel ). Af Emile Gaboriau. Förf. till Herr Lecog, m. fl. Ötvers. från franskan. — Hvad ämnar ni göra? frågade fredsdomaren. hvars sinnesrörelse blef allt större i samma mån det afgörande ögonblicket nalkades. — För ögonblicket ingenting, jag vill ej handla förrän i qväll. Derföre tillade han nästan glädtigt, eftersom vi ha två timmar på oss, så låtom oss göra på samma sätt som vårt folk; jag vet ett ställe på några stegs afständ härifrån der man äter mycket bra: låtom oss dinera. Utan att invänta hr Plantats svar förde han honom till en restauration be ågen vid passage du Havre. Men i samma ögonblick han lade handen på portlåset hejdade han sig och gjorde ett tecken. Palot närmade sig genast. — Jag gifver dig tå timmar, sade han till honom för att antaga en förklädnad, så att ej portvakten känner igen dig, samt för att äta en bit mat. Du bör kläda ut dig till snickararbetare. Jag väntar dig i restaurationen. Som hr Lecoq försäkrat äter man ganska bra på re) Forts. fr. N:o 158.