han har deras fader, hvilkas förvisning han upprätthåller, att tacke för lifvet (stoj). Omröstningens resultat ha vi ofvan nämnt. En pariserkorresp. menar, att allmänheten ogillar utgången af voteringen. Konservatoriet skall i November fira en Beethovensfest. Utrikesministern hertig de Gramont väntas snart skola framlägga för lagstiftande församlingen den depeschvexling, som pågått mellan Frankrike och Rom med anledning at kyrkomötet. Man väntar blott på, att diskussionen å mötet om påfvens oselbarbet skall bli atslutad. Det har nämnts, att Spanien omsider har hopp om att få sig en konung i en prins af Hohen-Zollern, om hvilken dessa biografiska uppgitter föreligga: Prins Leopold af Hohenzollern-Sigmaringen är en broder till furst Carl af Rumenien; han är född d. 22 Sept. 1835 och står i nära förbindelse till den portugisiska dynastien, i det han är gift med konungens af Portugal syster. De officiösa tidningarne i Madrid förneka, att Prim tänker öfverlemna kronan till en medlem af ett regerande furstehus i Nordtyskland; men så lär det likväl vara. Prim skall hafva förut en gång vändt sig till prins Leopold och då varit nära att erhålla dennes bifall; men prinsen ångrade sig plötsligt och gat ett bestämdt atslag, emedan den våldsamma partikampen i Spanien afskräckte honom itrån att mottaga kronan. Det lugn, som råder på haltön, torde nu hafva förmått honom alt åter gifva med sig. Från England skrifves, att skräddareupploppet i Cork nu är nästan alldeles undertryckt och lugnet äterstäldt. Enligt hvad vi förut känna genom telegrafen, har efter lord Clarendon grefve Granville blifvit utrikesminister och grefven ai Kimberley (i. d. lord Wodehouse) intagit Granvilles plats som kolonialminister, under det viscount Halifax öfvertagit geheimesigillet efter Kimberley. Forster förblir undervisningsminister, men erhåller säte och stämma i kabinettet, hvilket han hittills ej haft. Lord Halifax är således ensam nykomling, men han har dock förut såsom sir Charles Wood beklädt vigtiga befattningar. I Belgien har det konservativa partiet, som segrade vid valen, å ett möte beslutat på sitt program upptaga minskning i krigsbudgeten. Först nu känner man riktigt vidden af den olycka, som hemsökte Konstantinopels förstad Pera. Det har bekräftat sig, att c:a 8,000 hus nedbrunnit, och det visar sig, att mer än 2000 menniskolif blifvit spillda. Ej få af de olyckliga ha sökt att rädda sig i brunnar och cisterner, men der funnit döden. Släckningsmanskapet har ej öfverallt spelat den hederligaste rollen. På många ställen stod det overksamt och kunde endast förmås att mot betalning bekämpa branden.