Göteborgsposten – 27 juni 1870, sida 2

Från Utlandet. De utländska tidningarna sysselsätta sig mycket med diskussionen inom Frankrikes lagstiftande törsamling rörande St. Gotthardsbanan, naturligtvis icke så mycket för sjeltva banans skull, som mera för den belysning de kasta öfver förhållandet mellan Frankrike och Preussen. Efter interpellanten Monys tal, hvilket ej skördade synnerligt bifall, reste sig utrikesministern Gramont. Han uppläste en del af töredraget, hvilken del Köln. Zeit. ville veta, att kejsaren sjelt författat. Nottagandet från kammarens sida var sympatetiskt. Isynnerhet väckte hans polemik mot v. Bismarcks politik lifligt bifall. Såsom bekant, bade den nordtyska törbundskansleren i riksdagsmötet d. 25 Maj yttrat: De skäl, som förmått regeringarne att förorda Gotthardsbanans understödjande, äro till en del af en så ömtålig natur, att jag vill bedja eder befria mig ifrån att behöfva offentligen upgrepa dem.? Gramont yttrade sig i dec våsentliga sålunda: Besvarandet af den fräga, som genom Monys interpellation bragts a bane, har af mig uppskjutits några dagar, för att gifva den allmänna meningen tid att från olika sidor diskutera saken och föra den tillbaka till dess rätta proportioner. Denna tid har ej varit spild. Frågan har blifvit belyst af pressen, och eftersom det äfven är min uppgift att bidraga till att ställa den i det rätta ljuset, tackar jag dem, Som sålunda varit mina medarbetare (mycket bra!).