Göteborgsposten – 21 juni 1870, sida 2

8 kände hon på sammu gång raseri och ånger, då hon tänkte på att denne man, som hon nu, om hon rådt öfver sina öden, skulle ha valt bland alla män, skulle undgå henne. Hon hade dock haft honom i sin makt, han hade legat för hennes fötter. Men Berthes karakter är ej ett undantag. Man träffar ofta dylika karakterer; hennes gick endast till ytterlighet. Inbillningskraften är efter omständigheterna den härd, som sprider värma i huset, eller den brand som förtär det. Berthes inbillningskraft satte, i brist af lämplig näring för lågan, alla hennes dåliga instinkter i brand. De qvinnor som äro begåfvade med denna förfärande energi gå ej medelvägen vare sig i last eller dygd, de äro sublima eller vidunder. De kunna vara englar af hängifvenhet och gifva sitt lif för en ide, men de kunna äfven förfära samhället genom sin cynism, förgifta sina män och sluta på korrektionshuset. På det hela taget är dock en passionerad natur som Berthes bättre än en låg och kraftlös karakter som Tremorels. Passionen drifves åtminstone fram af sin egen kraft, fruktansvärd som en kanonkula, då svagheten är som en blyklump hängande vid ett tåg, hvilken slår och stöter till höger eller venster, alltefter den riktning den förstkommande gifver den. Under det de våldsammaste lidelser stormade i Berthes själ, började Trömorel återkomma till sig sjelf. Vissheten att Laurence för framtiden skulle vara förlorad för honom började intränga i hans medvetande, och hans förtviflan var utan gränser. Tystnaden räckte åtminstone en