Göteborgsposten – 17 juni 1870, sida 1

Grefven af Trmorel ). Af Emile Gaboriadu. Förf. till Herr Lecoq, m. fl. Öfvers. från franskan. Hector, som kände håren resa sig på sitt hufvud, stötte henne i hvarje ögonblick med foten under bordet för att få henne att tiga: förgäfves. Det finnes stunder då skrymteriets mask blir så tung att bära, att man, kosta hvad det kosta vill, är tvungen att om också blott för ett ögonblick söka lindring genom att bortkasta den. . Man bar fram kaffe och domestikerna lemnade rummet. Under det Hector rökade sin cigarr, fortsutte Berthe mera fritt sina drömmar. Hon ämnade tillbringa hela sin sorgtid i Valfeuillu, och för skenets skull borde Hector hyra ett litet hus i grannskapet. Det ledsamma var att hon måste låtsa begråta Sauvresy då han var död, liksom hon låtsade älska honom då han lefde. Hon skulle då aldrig bli avitt denne man! Slutligen skulle dock en dag komma då hon utan skandal skulle kunna aflägga sorgdrägten. Hvilken högtid! Derefter skulle de gifta sig. Hvar? I Paris eller i Orcival? Vidare var hon förargad öfver att det skulle dröja så länge innan en enka hade —— Forta fr.2N.o 136.