Göteborgsposten – 15 juni 1870, sida 2

Uandels-underrättelser. Under det att i handel och näringar den med årstiden vanligtvis följaktiga lifligheten inträdt, synes deremot inom fondmarknaden en saison morteråda. Äfven börsspekulanter äro menniskor, mottagliga för sommarens angenäma intryck och i behof af hvila och förströelse. Sedan nu dividenderna å förlidna årets jernvägsoch bank-aktier blifvit bestämda, sedan marknaden för en rymlig tid blifvit mättad med statspapper, hvilka noterats, försetts med premium, om möjligt varit, och nu som bäst hålla på med att söka sin väg ur de egentliga spekulanternas händer till den djupa massan af små men talrika innehafvare, hvilka gifva dessa fonder sin fasta placering, så börjar sjelfva den stora spekulationen att mattas, att hemta andrum och i hvilan söka kraft till nya ansträngningar. Från alla börser mötes man af berättelser om att omsättningen är inskränkt men stämningen fast. Bland de fonder som komma i åtnjutande af denna fasta stämning befinna sig äfven de svenska fondpapperen. På Hamburgs börs noteras alla slag af dem högre än för någon tid tillbaka och säljare visa sig mera återhallsamma. På Köpenhamns börs har omsättning i Göteborgs kommunallån af 1869 senast skett till 961. Teckningen på det stora spanska lånet har visat sig uppgå till tiodubbelt det äskade beloppet. Emellertid synas förväntningarne hafva varit ännu större, ty det preminm utöfver emissionspriset hvarmed de nya obligationerna noterades har icke kunnat bibehålla sig, utan sedan fördelningen till subskribenterna skett har detsamma nedgått från 31 till 2). Det peruanska lånet har äfvenledes vunnit framgång. Economist drager starkt i härnad emot detta liksom den förut gjort emot det spanska lånet, i det tidningen visar att de upplånta 12 mill. Å förhålla sig till Perus materiella tillgångar på sådant sätt att de motsvara t. ex. ett af engelska staten upptaget lån på 600 mill. . Summan utgör vidare det tiodubbla beloppet af statens årliga inkomster, när man undantager revenyerna af guanolagern, och hvad den sistnämnda guldgrufvan beträffar påminner Economist om att den ingalunda är outtömlig. — Det är otvifvelaktigt att dessa liksom andra motskäl, hvilka af den nyssnämnda de sunda ekonomiska åsigternas organ inom pressen anföras mot den redogörelse för sin finansiella sta