Göteborgsposten – 14 juni 1870, sida 1

det förhatliga i de idber som han antog madame Sauvresy hysa och i sina egna reflexioner. ; Emellertid visade sig Tremorels försäkran i afseende : på Sauvresys tillstånd oriktig. Denna samma dag då det troddes att Sauvresys tillfrisknande slutligen skulle börja gå hastigt framåt, blef han tvungen att åter intaga sängen. Denna försämring visade sig efter ett glas chins, som han sedan en vecka tillbaka hade för vana att taga in på qvällarne. Men nu blefvo symptomerua helt och hållet förändrade, liksom om en fullkomligt olikartad sjukdom efterträdt den gamla. Han beklagade sig öfver stickningar i huden, svindel, konvulsiviska rörelser som sammandrogo alla hans lemmar , särdeles armarne. Outhärdliga magplågor kommo honom I i I att skrika af smärta. En skarp, obehaglig smak som ini genting kunde förtaga tvingade honom att oupphörligt j öppna och tillsluta munnen. Han kände en häftig oro som yppade sig genom en sömnlöshet, hvilken ej kunde öfvervinnas genom de starkaste doser af morphin. Slutligen kände han en oerhörd afmattning och en kyla, som spred sig från kroppens inre, liksom om kroppstemperaturen gradvis förminskats. Hvad yrseln beträffar, hade den fullkomligt försvunnit, och den sjuke behöll hela sin förståndsskärpa. : Midtunder dessa kroppslidanden visade Saurresy den i mest okufliga själsstyrka, kämpade af hela sin förmåga mot smärtan. Aldrig hade han synts fästa en så stor vigt j vid förvaltningen af sin omätliga förmögenhet. Beständigt rådgjorde han med sina affärsmän, Vid alla möjliga till