Göteborgsposten – 14 juni 1870, sida 1

———— ——— vid första tillfälle söka utforska den verkliga naturen af hennes känslor. Hon förekom sjelf hans afsigt. Det var på eftermiddagen. Hr Plantat var hos den sjuke, de voro vissa på att ingen skulle lyssna på eller afbryta dem. — Jag behöver ett råd, började Berthe, och endast ni kan gifva mig det. Hvad bör jag företaga om Clement under dessa sista dagar ändrat sitt testamente med hänsyn till mig? — Sitt testamente? — Ja. Jag har sagt er att Saurresy genom ett testamente, hvaraf jag har en kopia, lemnar mig hela sin förmögenhet. Jag fruktar att ban upphäft det. — Hvilken tanka! — Ah! jag har mina skäl till en sådan fruktan. Antyder ej alla dessa lagkarlars närvaro här något trolöst steg å min mans sida? Vet ni ej att denne man med ett enda penndrag kan ruinera mig? Vet ni ej att han kan taga ifrån mig sina millioner och endast gifva mig de femtiotusen francs som utgjorde min brudgäfva? — Men han skall ej göra det, svarade han sökande lugna henne, han älskar er... — Hvem garanterar er det? ofbröt hon häftigt. Jag har nämnt tre millioner för er, det är dessa tre millioner jag behöfver, ej för mig utan för er, Hector; jag vill ha dem, jag skall ha dem. Men hur få veta? Kur få veta? ... Tremorels harm var stor. Dit hade således hans förklaringar rörande hans traktan efter penningar fört honom. Hon trodde sig nu ha rättighet disponera öfver honom,