Göteborgsposten – 11 juni 1870, sida 2

IIvarjehanda. Dierf stöld. Esomoftast får man i de franska tillningarne läsa stoldhistorier, som utvisa med hvilken utomordentlig förslagenhet och djerfhet representanterna af den långtingrade delen af menskligheten i Frankrike, enkamerligen i Paris, utöfva sin födkrok. Så meddelar en fransk tidning nyligen följande historia: — Häromdagen gick en dam in i en manufakturbod vid Rue Richelieu och köpte en perlgrå sidenklädning. Bodbetjenten hade märkt en temligen välklädd man vid dörren, straxt efter damens inträde, hvilken tycktes gifva akt på alla hennes rörelser. Då damen valt ut den klädning hon ville ha, drog hon upp sin börs och framtog derur en. sedel på 200 francs. I detta ögonblick rusade mannen, som stått utanför, in i boden, gaf damen en örfil och ryckte sedeln ur hennes händer. Jag hade förbjudit dig att köpa denna klädning., ropade han, men jag har spionerat ut dig, och du skall ej ha den-. Med dessa ord skyndade han bort, och de personer som voro anställda i boden gjorde ingen anmärkning, utan läto honom gå, i den förmodan att ban var hennes förtörnade man. Då damen, som under uppträdet svimmat, hunnit återfå medvetandet, uttryckte bodens egare sin ledsnad öfver det våldsamma uppträdet och beklagade henne för att vara beroende af en så brutal man. Min man! utropade damen häftigt. Min herre, denne person är ej min man; jag känner honom ej och har aldrig sett honom. Den föregifne mannen var helt enkelt en djerf tjuf.