Göteborgsposten – 11 juni 1870, sida 1

— Grefven af Tremorel ). Af Emile Gaboriau. Förf. till Herr Lecog, m. fl. Ötvers. från franskan. — Oh! hvilka vackra blommor! utropade hon. IIar ni beundrat dem, hr Hector? Han bugade sig, så förvirrad som det var möjligt att vara. — Naturligtvis, min fru, svarade han. Tråmorel trodde att hon skulle bedja honom ledsaga henne. Men hon var alltför slug för att begå ett sådant fel. Han insåg att han så att säga ej kunde undgå att erbjuda henne sitt sällskap. Hon vägrade. — Och er häst? svarade hon. Jag tyckte mig känna igen den på gården. — Hr Courtois skall, som jag hoppas, ha godheten låta föra den tillbaka till Valfeuillu. — Gerna, svarade mairen. Berthe undanbad sig dock fortfarande anbudet. Hvad skulle det tjena till? Kunde hon ej gå ensam? Det var nyttigt för grefven att efter de omsorger han egnade åt hennes sjuke man hemta någon förströelse, hon ville ej beröfva damerna hans sällskap.