Göteborgsposten – 9 juni 1870, sida 3

män sköto sig, under det endast 5 qvinnor vald? detta dödssätt: 192 män och 113 qvinnor osade ihjel sig; knifvar begagnades af 176 män och 33 qvinnor för att förkorta lifvet; gift at 74 män och 44 qvinnor; 99 män och 55 qvinnor ljöto döden genom att kasta sig ut frän fönstren, nedifrån torn o. s. v.; 31 personer kastade sig framför jernbantäg. En person hungrade ihjel sig. Det synes af ofvanstsende att hängningen är det vanligaste sättet att taga lifvet af sig i Frankrike, dernäst komma dränkning, så qväfning genom kol och sist gift. Det är ett allmänt bekant faktum, att sjelfmorden långt ifrån att aftaga tvärtom tilltaga i samma mån som uppfostran och civilisation blifva allmännare. I Preussen, som — vare sig med rätt eller orätt — anses vara det land i Europa der uppfostran är allmännast spridd, är antalet af de personer som begå sjelfmord pr år 240 på en million — eller mer än dubbelt så mycket som i Frankrike och nära fyra gånger till så mycket som i England. Å andra sidan är antalet af sjelfmördare i Spanien endast 14 på en million af innevånarne. Angommibus. På Edinburghs gator har nyligen anställts försök med en af en hr Thomsen uppfunnen gatuoch väg-omnibus, som lärer ha visat sig särdeles ändamålsenlig. Försöket, heter det i The Scotsman, aflopp särdeles lyckligt och man öfvertygades om, att ej allenast ingen fara är förbunden med att åka i ångomnibus, utan att det heller icke kan bli tal om, att han skulle åstadkomma någon skada på de gator, genom hvilka han passerar. Han kan icke skada gatläggningen, ty hjulen äro beklädda med guttapercha och ångan går så tyst ur maskinen att det icke kan skrämma hästarne för de förbikörande åkdonen; det behöts ingen signalering, ty lokomotivets rörelse kunna regleras lika så lätt och exakt som ett urs och det stannas vida lättare och hastigare än hästarne för en vagn-. Som man ser föreligger här en uppfinning som sannolikt skall medföra en fullständig förändring i de offentliga befordringsmedlen i större städer och på sådane landsvägar, der ej jernvägar stryka fram.