Göteborgsposten – 8 juni 1870, sida 2

Råttegängsoch Polissaker. Från Landsorten. Mycket väsen för ingenting. En inbrottsstöld, hvilken natten till i Onsdags egde rum i godsasinet vid jernvägsstationen i Helsingborg beskrifves i Helsingb Tidn. på följande lifliga sätt: Under loppet af Tisdagen lär en icke obetydlig summa penningar influtit i kassan och förmodligen har någon person varit inne i godsmagasinet och enom fönstret till kontoret observerat detta, samt i sitt stilla sinne ansett det blifva en god fångst. Under den mörka och stormiga natten derefter verkställdes inbrottet. En fönsterruta blef på vestra sidan intryckt och glasskärfvorna väl afplockade, hvarefter tjufven inkrupit genom ett hål, af ungefår 18 tum på ena sidan och 12 på den andra — det var således icke någon korpulent person. Sedan detta hinder var undanröjdt var tillträdet till kontoret lätt, emedan dörren var olåst. Med en temlisen bred och stark knif börjades genast arbetet på bordet, uti hvilket kassalådan finnes, och den ena stora flisan slög efter den andra, till dess låset kunde nedtryckas och skatten var funnen. Men olyckan ville att lådan endast innehöll en femtioöring, oneken bra litet för så mycket besvär. Vi lefva neml. e längre i de oskuldsfulla tiderna, då uppbördsmän tillåtas hafva kontanta medel liggande i sina vömmor. Att tjufven icke trott sina egna ögon, kan man sluta deraf, att han tändt icke mindre än sju 10 svafvelstickor för att riktigt öfvertyga sig att lådan var tor Sedan detta var undanstökadt, försökte han si ven på en låda vid andra sidan af bordet, men har förmodligen icke ansett det löna mödan att fortsätta, hvarföre han aflägsnade sig medtagande en gammal hårborste och en stång lack. Åter utommen i godsmagasinet har han äfven der tändt på några stickor för att orientera sig, och dervid upptäckt en gammal byrå — resgods — på hvilken han äfven försökte sin knif men utan framgång. Slutligen i förtvitlan och med förbigående at en prydlig handkoffert, medtog han en kutting snus, den han bar ned till stranden och undersökte; men som han troligen var för ung att ännu hafva fattat smak för innehållet, lät han den der qvarligga och återfanns påföljande morgon. — Vi hafva refererat denna historia något utförligt, emedan inbrottet förader en viss beräkning och djerfhet, ehuru lyckligtvis resultatet blef högst obetydligt. Sedan detta var skrifvet, erfara vi, att inbrott egde rum samma natt i brukskontoret hvarest tillgreps något penninar, en ytterrock och ett våggur. Förmodligen amma tjuf, såvida det ickevarit två.