Göteborgsposten – 30 maj 1870, sida 1

grefve de Trmorel tröttnade vid vistelsen på Velfeuillu. Han gled omärkligt utför denna det materiella välbefinnandets beklagliga sluttning som leder rent ut sagdt till fäaktighet. Efter det feberaktiga tillstånd, hvari han under de första dagarne befann sig, följde ett tillstånd af fysisk och moralisk slöhet, fritt från obehagliga känslor om det också led brist på pikanta. Han åt och drack mycket, sof sina tolf timmar. Då han den återstående tiden ej samtalade med Berthe, ströfvado han omkring i parken, sträckte ut sig i en amerikansk fåtölj eller gjorde en ridt. Ibland metade han under pilträden vid ändan af trädgården. Han lade på hullet. Hans bästa dagar voro de han tillbragte i Corbeil, i sällskap med miss Fancy. Hos henne återfann han något af det förflutna, och för att lifva honom hade hon alltid något att gräla på honom för. För öfrigt medförde hon alltid litet pariserluft i vecken af sin klädning. Jenny kom mycket punktligt hvarje vecka, och hennes kärlek tycktes ej minskas. Kanhända kunde hon sjelf ej rätt förklara sina känslor. Den stackars flickans affärer gingo temligen illa. Hon hade fatt betala sitt lager för dyrt och hennes kompanjon hade efter en månads förlopp tagit till flykten, medförande tretusen francs. Hou förstod ej den affär hon inlåtit sig i och man bestal henne oblygt från alla håll. Så länge hon sålt hattar på kredit, hade hon haft ett ofantligt tillopp af kunder. Då hon ville indrifva sina fordringar försvunno kunderna och hon fick ingenting. Med få ord sagdt, af det kapital hon haft då hon började återstod henne föga, ooh fordringsegarna började tillochmed ansätta henne. Hon omtalade ej sin,