Göteborgsposten – 25 maj 1870, sida 2

kommaemellertid petitioner mot den förcslagna åtgärden, såsom innebärande en våldsam nedsättning i värdet af det i detta slags spekulation starkt engagerade kapitalet. Förbundskommissarierna, bland dessa Preussens finansminister Camphausen, hafva uppträdt emot förslaget både ur politiska och finansiella grunder och slutligen har parlamentet, som väl sjeltt börjat att tvifla något på rättmätigheten af första ögonblickets stämning tagit det praktis get att konstituera sig till en privat komitå för att grundligare och mera omsorgsfullt diskutera frågan. Man hoppas derför numera att slutresultatet ändå skill blifva, det förslaget förkastas, huru hotande den första ansatsen än syntes. Af de upplysningar, hvilka under diskussionen lemnades, finner man att summan af i Tyskland cirkulerande premieobligationer f. n. utgör mer än 1247 mill. thlr, hvaraf 131 mill. blifvit under de senaste månaderna emitterade. Den kontinentala marknaden fortfar att vara öfverfylld med ledigt penningkapital; isynnerhet är detta förhållandet i Frankrike, hvarest kapitalet i följd af den politiska ställningens osäkerhet endast med skygghet vågar inlåta sig i industriella företag, hvilka icke gifva ögonblicklig vinst Man medgifver allmänt att en gynnsammare tidpunkt för lånebehöfvande stater till att framträda med sina behof icke på länge förefunnits. Den stat, som först anses skola begagna sig af situationen, är Spanien. Hvad man ännu vet om detta lands låneprojekt är egentligen endast att lånet skall emitteras genom hrr Rothschild samt att åtskilliga bergverk och saltverken vid Torre-Vieia skola för detsamma hypotiseras. Beloppet blir 23 mill. å 5 2; enligt en annan version skulle det komma att utgöra 6 mill. till en räntefot af 6 2. Det är troligt att om Spanien lyckades erhålla en konung vore det också endast den 80-årige, barnlöse Espartero, skulle detta utöfva en gynnsam inverkan på lånets emissionspris, och det är icke omöjligt att den gamle segerhertigen till någon del af denna obetydliga anledning blifvit 1 dessa dagar så ifrigt bestormad med anhållan att mottaga, hvad som annars icke plär förgäfves erbjudas, en krona. I ordningen efter Spanien väntas Peru följa, och att den gamla traditionen om Perus rikedomarännu föresväfvar det landets regering synes deraf att den summa, hvarå dess låneprojekt går ut, belöper sig till icke mindre än 12 mill. Å Ett annat land. hvars finansiella ställning afgifver ett säkert förebud om att detsamma i en icke aflägsen framtid skall rikta en appell till det europeiska kapitalet, är Brasilien. Det femåriga kriget mot Paraguay har kostat landet mer än 40 mill. g. Af dessa har regeringen endast lyckats konvertera 14 mill. i fonderad skuld; hela den öfriga summan hålles sväfvande dels i skattkammarebevis och dels i förökad sedelutgifning. Finansministern har nu på regeringens vägnar anhållit om den vidsträckta fullmakten att, på hvad sätt regeringen bäst synes, upplåna medel till den sväfvande skuldens konsolidering, och sannolikt är att man kommer att vända sig till Europa. — Äfven Rumänien och S:t Petersburgs kommun erna företaga storartade låneoperationer. Det är naturligt att den ymniga penningtillgången skolat åstadkoma en stegring i kurserna på de flesta fondpapper. Jemförelsevis har emellertid denna mindre kommit vårt lands statspapper till del. Under det att t. ex finska obligationer noteras till högre priser och sparsamt utbjudas, är verkan på de svenska värdepapperen hufvudsakligen den att de hållas fasta till sina gamla noteringar. Till detta förhållande kan möjligen i någon mån notisen om det nya statslånet på 40 mill. hafva bidragit, hvilkeh notis nu som bäst gör sin rond i utlandets tidningar, enär beloppet otvifvelaktigt är ganska betydligt för vårt land och den distinktion mellan att upplägga och upptaga ett lån, som af riksdagen gjordes, förmodligen icke kommer i hela dess finhet att af utlandet senteras. Men det är en annan omständighet, som dertill i kanske ännu högre grad bidragit. Vid ett tillfälle under den nyligen afslutade riksdagen opponerade vårt lands förre finansminister, frih. Gripenstedt, sig med mycken skärpa mot den införda nyheten att i statsregleringen intaga omkostnaderna för jernvägsanläggningarne. Häri torde frih. Gripenstedt egt fullkomligt rätt. Det är möjligt att ur bokhållaresynpunkt, ur synpunkten af reda i räkenskaperna, den gjorda förändringen är ändamålsenlig, men helt säkert icke ur synpunkten af statskrediten. Budgeten erhåller derigenom onödigtvis ett mindre förmånligt utseende, än i verkligheten bort densamma tillkomma. Samtidigt med notisen om vårt nya 40 millioners lån, reproduceras nu i de utländska bladen statsutskottets ofördelaktigt uppställda statsreglering, och om någon af dessa omständigheter bör tillskrifvas andel i att de svenska värdepapperen icke åtnjuta lika godt af den allmänna haussen som andra fonder, tro vi det isynnerhet gälla den sistnämnda. GÖTEBORG d. 24 Maj. Det brytningstillstånd mellan vår och sommar. i hvilket väderleken sedan