Article Image
Rattegangsoch Polissaker. Från Stockholm. Mordet å hr Montan. Rörande denna tilldragelse hölls i Thorsdags vittnesförhör med ogifta Clara Lovisa Eriksson, som tilltölje af sjukdom varit förhindrad att iakttaga personlig inställelse i rådhusrätten, i närvaro af trenne rådhusrättsledamöter, stadsfiskal Silfversparre som allmän åklagare och häradsh. Staaff som ombud för den mördades anförvandter. Vittnet hade en längre tid sällskapat med mörderskan Josefina Eklund och ansågs dertöre möjligen kunna fylla luckorna i den af Eklund aflagda bekannelsen rörande förloppet vid mordets förötvande. Vid aetta vittnesförhör var äfven Eklund i droska från häktet upphemtad, hvarjemte ätven inställde sig ogifta Ulrika Amalia Ekström för att beriktiga sitt inför rådsturätten förut aflagda vittnesmål, som befunnits sväfvande och i strid med öfriga i målet hörda vittnen. Denna förväntan blef likväl i så måtto besviken att Eriksson ej omvittnade annat än hvad hon förut i poliskammaren uppgifvit, neml.: att Eklund dagen före mordet för vittnet berättat, att -hon väntade ett bref med pengar och kanske något mera uti från sin fästman i Dalarner; att hon på vittnets fråga om det vore en ring, svarat: jojo du, det kan också hända; att vittnet påföljande uag träffat Eklund, som på vittnets fråga: har du fått det der brefvet, erhållit till svar: nej, men jag skall gå och hemta det i qväll, ty igår blef jag hindrad af en herre, med hvilken jag uppehöll mig en stund. Följande dagen (dagen efter den då mordet föröfvades) hade Eklund förevisat klockan och ringen, hvilka hon stulit från den mördade och hvilka hon påstod sig hafva erhållit af den föregifne fästmannen från Dalarne. Vid ett föregående tillfälle hade Eklund liksom på lek slagit en snara om vittnets hals ochi det hon ordnat snaran, i skämtsam ton frågat: skall jag strypa dig? Vittnet U. A. Ekström, som ånyo hördes, ändrade nu sitt vittnesmål i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Erikssons. Härefter afgaf häradsh. Staaff, som förklarade sig förhindrad att vidare bevista ransakningarne i mäet, sina slutpåståenden, hvaruti yrkades ansvar å den inklagade för med uppsåt begånget mord. Ransakningen varade omkr. 13 timme.

21 maj 1870, sida 2

Thumbnail