Göteborgsposten – 18 maj 1870, sida 1

— VILAR D. 15 Maj. Den sista veckans riksdagsarbete verkställdes under högsta ångtryck. De ärade folkombuden ville icke på något vilkor ligga här läogre, och många af dem angrepos at en okuflig hemlängtan. Det blef följaktligen mindre fråga om huru grundligt, utan fastheldre huru skyndsamt de återstående ange lägnaste frågorna kunde undanstökas innan riksdagsarvodet upphörde. Många vigtiga frågor afgjordes derföre i fläng, och ändå flera lemnades oasgjorda. Då man i allt spårade otåligheten att Åkomma väl härifrånförelöll det nästan så, som hade representanterna plötsligt upptäckt att hufvudstaden var en lifsfarlig ort, der pesten hvarje ögonblick kunde utbryta. Ett ganska stort antal, särdeles 4 I Andra kammarens ledamöter, hade redan ett par veckor i förtid afrest på permission, för att icke vidare återkomma till riksdagen, hvilket dock icke hindrar dem att uppbära hela arvodet. Det kan vara skäl att med dessa riksdagsmän vid något lämpligt tillfälle anställa en liten efterräkning, och det skall då visa sig, att ibland dem anträffas åtskilliga hvilka särdeles ifrigt päyrkat den strängaste sparsamhet med statens medel!, men som förgätit denna vackra grundsats, när de på sistone sjelfva togo dessa medel i anspråk. I förbigående bör jag nämna, att den af Göteborgs representanter, hvilken till följd af tullt giltiga skäl blef hindrad att lika verksamt som förut deltaga i riksdagsarbetet, endast beräknat arvode för den tid han vistats här. lagsarbetet bedrefs i fläng, var det gifvet att örbapdlingarne icke erbjödo några särdeles märkliga pointer. Men behandlingen af nåsra utskottbetänkanden torde dock fortjena att korthet omnämnas. Grefve Sparre är en lika ifrig motståni H i Emedan, såsom förut blifvit antydt, rikslare till styrelsen för statens jernvägsbyggna