Göteborgsposten – 14 maj 1870, sida 2

UC ÅULTCIIUS Ö0IIIVyIT ST1PLU1 Vvia DIOCTLUInBOUnm och till Stockholms läns cellfängelse införpassad. Från Utlandet. Paris d. I Maj. Nästan samtidigt med offentliggörandet i går af polispretektens varnande proklamation beordrades trupperna från lägret i S:t Maur vid Paris och garnisonen i Versailles till Paris. Trupperna från lägret S:t Maur inryckte i Paris etter kl. 6. Det var infanteri, kavalleri och artilleri. De fördes dels till Marsfältet, dels till Luxembourgsträdgården, der de äfven i dag kampera. Det från Versailles tramkommenderade kavalleriet fördes till invalid-esplanaden, Marsfältet, hvilket äfven är besatt med artilleri, och lokalerna i Industripalatset. Förutom dessa trupper hade äfven gardestrupperna från Courbevoie, gardeskavalleriet i S:t Germain och nästan alla andra garnisoner i trakten kallats till Paris, dit de inryckte från kl. 6 till 9 på aftonen. Conservatoire des Arts et Metiers besattes äfvenledes med militär, och bakom Belleville, la Chapelle och la Vilette voro betydande truppmassor hopade. Garnisonen i Vincennes var marschfärdig, för att vid första befallning kunna rycka mot! Faubuorg S:t Antoine. Alla trupper äro i saltrustning, såväl de som komma annorstädes ifrån, som de hvilka ligga i kasernerna. Till kasernen Chateau dEau fördes kl. 7 fyra mitrailleuser (små revolverkanoner). Dessutom fanns artilleri i Tuilerierna, Conservatoire des Arts et Mtiers, i de öfriga kasernerna, i Industripalatset och i senaten, der det hvimlade af soldater. Alla dessa försigtighetsmått skola vara i åtta dagar. Vädret var i går herrligt, ehuru något kyligt. Alla menniskor voro på benen från kl. 6 på aftonen till kl. 3 på morgonen, och på flera ställen å Boulevarderna, såsom utanför Caf de Madrid och Passage de !pera, var det knappast möjligt att tränga sig fram. Tidningsförsäljarnes kiosker voro starkt belägrade. Man slogs formligen om tidningarne, hvilka i hvarje ögonblick utkommo med partiella resultater. De, som kommo åt dem, föreläste derpå för andra, och då nejen hade majoritet, helsades de med bravorop. Massan var öfverallt ytterst lifvad, men nästan ingenstädes hördes fientliga rop eller gjordes allvarliga försök att framkalla demonstrationer. Endast utanför kasernen PrinceEugåne, hvilken ligger vid ingången till Faubourg du Temple, gick det något lifligare till. Der hade varit en af de förnämsta skådeplatserna för februarioroligheterna. En stor menniskomassa betäckte platsen utanför kasernen och den derbakom belägna Rue de PEntrepot. Åtskilliga rop hördes, förnämligast vive barme. Bland folkmassan befunno sig en mängd polismän i hvita blusar och mössor. Då jag omkring kl. 10 på aftonen kom dit under min körtur genom Paris, hade trottor ren just ut-ymts af en afdelning soldater. Några soldater hade neml. till hopen, som trängt sig tätt intill kasernen, kastat lappar, på hvilka resultatet af omröstningen i kasernen (1,652 ja och 1.121 nej) stod skrifvet, och hopen hade med starka lefverop helsat detsamma. De officiela polisagenterna, hvilka stodo i täta grupper vid ingången till den midtemot liggande Rue du Temple, hade likväl icke inskridit och platsen, ötver hvilken jag åter for omkring kl. 2, var vid denna tid ännu alltjemt betäckt af en tät menniskomassa. Faubourg du Temple låg försänkt i djupt mörker. Alla vinhus och kateer derstädes hade stängts vid underrättelsen om, att trupper ryckt in i Conservatoire des Arts et Mtiers. Men der rådde likväl rörligt lif i hela qvarteret. Der gjordes äfven försök till en demonstration. Ett ungefär hundra man starkt band af hvita bluser bildade sig neml., hvilket drog upp genom förstaden under afsjungande af Marseljäsen och rop af lefve Rochefort!, men derefter vände tillbaka, för att gå nedåt boulevarderna. Men demonstrationen rönte ingen genklang, och sedan bandet sprängts af de personer, som befunno sig på boulevarderna, men derpå åter samlats, sprängdes det åter vid nedra delen af Boulevard Poissonnigre af några med käppar beväpnade borgare. Belleville, La Chapelle och Faubourg St. Antoine företedde ett helt fredligt utseende, fastän äfven der ett rörligt lif rådde, emedan hvar och en var begärlig efter att få erfara röstningsresultatet. Afven Quartier Latin var fullständigt lugnt och i Faubourg St. Germain rådde endast någon rörelse på grund at de omfattande maktåtgärder, som myndigheterna vidtogo. Tuilerierna företedde en egendomlig anblick. Jag for omkring slottet, när jag kom dit från Faubourg St. Germain. Hela trädgården låg höljd i ett djupt mörker. Man varseblef blott genom gallret svarta massor, hvilka tycktes bestå at soldater, och på vallarne, som omgifva hela Tuilerieträdgården, stod en skiltvakt vid hvart tionde steg. Då jag for längs vattensidan, egde just ronden rum. En öfverste, som följdes at en kapten med en lykta, inspekterade hvarje skiltvakt, och tycktes uppmana dem till den strängaste uppmärksamhet. Tuilerieslotiet var rikt upplyst. I hvarje ögonblick kommo och aflägsnade sig vagnar och estafetter. Förutom den vanliga garnisonen befunno sig der 600 gardesgrenadierer, 1,500 till 2,000 gardesvoltigörer, 2 linieintanteri-regementen, kejsarinnans dragonregemente och motsvarande artilleri.