Göteborgsposten – 12 maj 1870, sida 2

Fran Utlandet. Den bestämdhet, med hvilken franska regeringen, redan töre tolkomröstningen uppträdt emot de radikala tidningarne, antyder, att hon nu vill göra slut på dessa soclalisters demagogi, hvilka på sista tiden börjats genom en vidt utgrenad förening, som kallar sig den internationala, bedrifva sina stämplingar äfven i Frankrike. Dessa socialister rikta sina angrepp ej blott mot kejsardömet, utan äfven mot de grunder, på hvilka samhällsordningen hvilar: eganderätten, arfsrätten. De föra derför en vädlig revolutions talan, hvilken ej längre är förenlig med ordnade samhällsinrättningar, och de hängifva sig härunder åt kränkande angrepp på kejsaren, hvilka måste, om de skulle fortfarande tolereras, efter hand undergräfva sjelfva kejsardömets anseende. Den nästa uppgiften skall vara att försona den del af den upplysta medelklassen, som ännu icke vill gå med kejsardömet, i det regeringen infriar sina löften om, att hvarken kejsardömets förnyade bekräftelse af folket genom omröstningen eller de revolutionäras sammansvärjningar skola förmå henne till en reaktion, utan, att hon skall konseqvent gå framåt i frisinnad riktning. En tredje uppgift återstår, neml. att väcka arbetarne ur deras socialistiska drömmerier men härtil erfordras en längre tids arbete. Praktiska reformer på det ekonomiska området måste genomföras, på det arbetarnes materiela ställning må bättras; men framför allt måste man bemöda sig om folkundervisningen, hvilken för länge försummats i Frankrike, grymt hämnande sig på kejsardömet, hvilket måste lida den förödmjukelsen att se den klass, för hvilken det lagt sig mest ut, öfvergifva detsamma, ja, bli dess fiende, emedan den i sin okunniga blindhet låter sig ledas af upphetsande agitatorer, hvilka för enskilda ändamål bearbeta massorna. Men för att franska regeringen skall kunna uppträda med nödig kraft i dessa hänsenden, måste hon vara mera homogen. I hennes enighet skall ligga hennes styrka. Derför uppgifves det äfven enstämmigt, att medlemmarne af den Rounhersska cykeln skola utträda; att Ollivier skall qvarstå och att han skall välja en minister, som i allo öfverens