Göteborgsposten – 12 maj 1870, sida 2

Tremorel egde sjelf hundratusen ecus, spillrorna af en kolossal förmögenhet som hans vän Sauvresy räddat åt honom, och hans hustru har genom deras äktenskapskontrakt tillerkännt honom en half million. Med åttahundratusen francs kan man lefva godt öfverallt. För öfrigt egde grefven fullkomlig dispositionsrätt öfver hela deras gemensamma förmögenhet. Han kunde sälja, köpa, realisera, låna, placera efter behag. Doktor Gendron hade ingenting att svara härpå. Hr Lecoq fortfor i det han talade med en viss tvekan och hans ögon rådfrågade hr Plantat. — Det är i det förflutna, jag medger det, som man måste söka skälen till detta mord och till mördarens rysliga beslut. Ett brott förenade grefven och grefvinnan så oupplösligt, att endast döden kunde återgifva endera af dem friheten. Detta brott har jag misstänkt från första stunden, jag har sett det skymta fram i hvarje ögonblick ända sedan morgonen, och den man som vi nyss instängt, denne Robelot som ville mörda fredsdomaren har varit verktyget eller medbrottslingen. Doktor Gendron hade ej varit närvarande vid de olika scener, som under dagen i Valfeuillu, på aftonen hos mairen i Orcival åstadkommit ett slags hemligt förståod mellan hr Plantat och polisagenten. Han hade behöft hela den skarpsinnighet hvarmed han af naturen var begåfvad för att till en del ana de anspelningar som förekommit i det samtal på hvilket han sedan ett par timmar lyssnat. Polisagentens sista ord voro för honom en ljusstråle och han ufronadao: