Göteborgsposten – 4 maj 1870, sida 2

— Jag har äfven andra kunder, återtog Robelot lifligt, på hvilka jag ej förtjenar så litet, Jag botar hästar, kor, getter, och personer från rätt aflägsna orter söka min hjelp för sina kreatur. — Och dender praktiken sker äfven utan diplom? Robelot antog en föraktlig min. — Det är ej en bit pergament som gör vetenskapen, sade han. Jag fruktar ej att mäta mig med hvilken examinerad veterinärläkare som helst. Det är ute på ängar och betesmarker jag studerar djuren. Utan att berömma mig sjelf tror jag mig ha rätt stor skicklighet. Fredsdomarens ton blef allt mer och mer välvillig. — Jag vet, fortfor han, att ni är en skicklig och erfaren man. Och doktor Gendron, hos hvilken ni haft tjenst, prisade nyss för mig er intelligens. Robelot spratt till. Hr Plantat, som märkte det, fortfor : — Ja, den käre doktorn försäkrade mig att han aldrig träffat på ett så skickligt laboratoriebiträde som ni var. Kobelot, sade han, har sådana anlag för kemi och en sådan urskiljning, att han lika bra som jag förstår en mängd ganska svåra manipulationer. — Åh, jag gjorde mitt bästa, eftersom jag fick bra betaldt, och jag har alltid gerna velat lära. — Och en god skola hade ni hos doktor Gendron, hr Robelot; han sysselsätter sig med högst intressanta vetenskapliga forskningar. Hans arbeten och rön rörande gifterna äro framför allt anmärkningsvärda.