Göteborgsposten – 29 april 1870, sida 2

tat. Priset på bröd har stigit; kapitalet måste draga fördel af omröstningen och folket måste betala despotismens skatter. Det är tydligt, att alla dessa socialistiska upphetsningar mäste förr eller senare skapa förvirringar. Följande närmare underrättelser om den ohyggliga mordtilldragelsen i Grekland meddelas i ett bref trån Athen af d. 16 d:s: Vi hafva under denna vecka i närheten at hufvudstaden tått ett bevis på, att röfveriet, denna Greklands kräfta, ännu alltjemt florerar. Lord Muncaster, som för nägra dagar sedan anlände hit med sin hustru, önskade besöka Marathon. Utan att törst inhemta upplysningar huruvida vägen var säker, medtog han hr Lloyd, advokat vid härvarande jernvägsbolag, hr Herbert, förste sekreterare vid engelska beskickningen, grefve Buol, sekreterare vid italienska beskickningen, samt en vägvisare jemte fyra ridande gensdarmer och afreste i Mändags tidigt på morgonen till Marathon. Under hemvägen i Tisdags eftermiddag blef sällskapet emellertid ötverrumpladt af ett talrikt rötvareband i närheten af byn Pikermy; soldaterna gjorde sin pligt, sköto på röfvarena och dödade en at dem; i den kamp, som nu uppstod, blefvo tvenne gensdarmer dödligt sårade. De trenne damer, som deltagit med i färden, nemligen lady Muncaster och fru Lloyd med dotter, blefvo genast försatta på fri fot samt återvände ännu samma afton till Athen, under det herrarne qverhöllos som fångar. Röfvarena begärde 25,000 pund sterling som lösepenning samt amnesti. Under fyra dagar hollo ministrarne långvariga sammanträden härom hos finansministern, som ligger sjuk, och slutresultatet blef, att lagen ej medgaf beviljandet af amnesti. I går skickade röfvarena lord Muncaster ull Athen, för att han skulle ställa om, att lösepenningarne anskaffades. Röfvarebanden ha tvenne anförare, Arvanstis och Spanos, hvilka båda en längre tid bedrifvit sitt ofog i provinserna Beotien och Livadia. Underrättelsen om, att många främlingar, isynnerhet engelsmän, uppehöllo sig i Athen, hvilka alla tänkte besöka Marathons klsasiska slätt, bar troligen ingifvit röfvarena tanken att töretaga detta streck, hvilket de ock i god mak uttört midt på ljusan dag. En korresp. till Å)Indep. belge skil ärar på följande sätt, huru gemytligt röfvarena tillbringa sitt pittoreska lif 1 den moderna, konstitutionela rötvarestaten Grekland: Röfvarena, hvilka känna sig fullkomligt säkra om, att de ej äro utsatta tör straff, hatva förlagt sitt läger närmare Athen, d. v. 8. att de uppslagit sina tält på knappt 12, mils afstånd trån denna hufvudstad i en mycket behaglig trakt vid foten af berget Hymettos. Lord Muncaster skickar hvarje dag srån Hötel dAngleterre betydande qvantiteter personliga säkerheten är betryggad. litsmedel och många andra saker till fångarne. Det är alltför kuriöst, för att icke omtalas, att en hvar af dessa konvojer utrustas helt öppet, midt emot k. slottet, och att den vagn, som skall transportera dem, kör rakt förbi slottsvakten. Det är i sanning en syn, som måste verka ytterst nedslående på den nationala haderskänslan; regeringen vinner derpå helt säkert ej i popularitet, förtroende och sympati hos råttsinnade menniskor. Det land, som i våra dagar vill göra anspråk på aktning, måste främst inom sina egna gränser upprätthålla ordning, så att den Denna ordning finnes ej i Grekland, hvars utvidgj Å j i j j ningsplaner genom denna mordtilldragelse för långa tider blifvit stäckta, till ovedersäglig triumf för Turkiet, som dock håller en hel del pack inom sina gränser i tukt. Stämningen i Preussens hufvudstad synes vara ganska tryckt, hvartill orsaken kan sökas i det rådande missnöjet med tullparlamentet, hvilket ännu icke kunnat utöfva sådan dragningskraft på medlemmarne, att desse infunnit sig i tillräckligt antal, för att göra församlingen kompetent att fatta beslut. Åt dess 382 medlemmar ha endast 106 infunnit sig, således knappast en tredjedel!! Man skulle ej ha rätt att förvåna sig, om B smarck i stället för gul blefve grön i synen af harm. Brytningen mellan Rom och den österländska kyrkan synes vara fullständig. Från Konstantinopel skrifves, att den påflige legaten ville uppspika ett plakat på den armeniska kyrkan derstädes; men folket mot