Göteborgsposten – 28 april 1870, sida 2

DDDN 12 7 7) voro bestämda för Tuilerierna och — senatspresidenten Ronher. Redan i Lördags rådde stark rörelse i alla de större städerna i Frankrike, fastän dekretet först samma dag blef kändt. Dagen efter, i Söndags, meddelade Officiela Tidningen kejsarens upprop till franska folket, hvilket lyder fullständigt sålunda! Fransmän! Författningen af år 1852, hvilken affattats i kraft af den makt, som I ötverlåtit till mig, och godkänts af 8 millioner röster, hvilka : återupprättat kejsardömet, har skaffat Frankrike 18 års lugn och välstånd, som ej varit utan ära. Den har betryggat ordningen och lemnat vägen öppen för torbättringar at alla slag. Ju mera såkerheten genom densamma befästats, desto större har den del varit, som medgifvits friheten. Successiva förändringar ha emellertid ändrat den genom foikomröstningen faststalda grundvalen, hvilken ej kan; ombildas utan en vädjan till nationen. Det blir derför af nöden, att det nya konstitutionela pactum stadfastas at folket, liksom i lorna dagar Republikens och kejsardömets kopstitutioner. Under dessa epoker trodde man, likasom jag nu tror det, att allt, som utföres utan ! eder, är olagligt. Om det kejserliga och demokratiska Frankrikes författning inskränkes till ett litet antal grundbestämmelser, hvilka i ej kunna utan edert bifall förändras, så skall det ha den fördelen att göra det verkställda framsteget till ett definitivum och att skydda regeringens grundsatser mot politiska skakningar. Tiden, som ofta förspilts med ofruktbara och lidelsefulla strider, skall då kunna användas på ett nyttigare sätt till utfinnande af medel, genom hvilka det moraliska och materiela välståndet kan ökas för en stor del al nationen. Jag vänder mig till eder alla, som från d. 10 December 1848 ötvervunniv alla hinder för att ställa mig i spetsen för eder, till eder som i 22 är städse höjt mig genom edra röster, understött mig genom eder medverkan och belönat mig med eder kärlek. Gitven mig nu ett nytt bevis på edert förtroende! 1 det I bringen en röstsedel med Ja ull rösturnan, skolen I törebygga revolutionen, ställa ordning och frihet på en fast grundval och i tramtiden lätta kronans öfverflyttande på min son. I voren nästan enstämmiga, då det för 18 år sedan gällde att bek äda mig med den mest vidsträckta myndighet; varen nu lika talrika, nu då det gäller att godkanna ombildningen af det kejserliga regimentet. En stor nation skulle icke kuana ernå sim fulla utveckling, utan att stödja sig på institutioner, hvilka samtidigt betrygga varaktighet och framåtskridande. Svaren Ja på den est jag ,ställer till eder, om att godkänna de a mig under de sista tio åren utiörda frisinnade retormerna, i det I sätten lit till mig! Trogen mitt ursprung, skall eder tanke genomtränga mig och eder vilja stärka mig, och Jag skall, i förtroende till Försynen, icke underlåta att oupphörligt arbeta för Frankrikes välfärd och storhet. Gifvet d. 23 April 1870. Napoleon. Times anmärker om omröstningen, att planen dertill visar, att Napoleon III ännu en gäng riktigt uppfattat folkets instinkt. Onekligen visar sig uti de senaste händelserna i Frankrike ett sällsamt, bedrölligt fenomen, men saken är dock nu en helt annan, än vid loregående tolkomröstningar. I teoretiskt hänseende har franska folkets frihet för visso icke kommit ett steg bortom den gräns, som ändu i sistl. Juni uppdrogs tör densamma, men pressen är friare än någonsin och förSamlingsrätten skall i dess största utsträckning komma till utöfning. Ministrarnes inflytande törlamas mycket genom flera kollegers och partivänners affall. och huru det äp må gå med prefekternas rastlösa verksamhet, si skall likväl regeringens infiytande på omröstningen finna en stark motvigt i orsaker, hvilka nu för första gången komma till betydelse. Kejsaren är naturligtvis säker om en stark majoritet, annars skulle han näppeligen företagit vägstycket. Men hans motståndare skulle kunna förringa hans triumf genom ett betydande antal nekande röster eller ock genom en väl ordnad bortovaro från omröstningen. Det är dock synbart, att det liberala partiet ej är i stånd att enas om en uttörbar falttågsplan. Ömsesidig misstro, motvilja och otålighet märkas öfverallt i deras leder. Det är ej möjligt i något land att rädda ett folk för sig sjeltt. Om det förestående experimentets resultat skulle gå ut derpå, att franska nationen är af en och samma mening med sin herrskare och att den bestämmer sig för en genom folkomröstningen mildrad imperialism, hvad skäl har då verlden att derpå bygga en annan slutsats ? I Preussen har hr v. Bismarck åter fått ert af dessa gallfebersanfall, hvilka skola gå med hans märkvärdiga statsmannastorhet till etterverlden. Brån Berlin skritves: Bismarck kommer tillsvidare icke hit. Den gulsot, som utbröt genast etter hans ankomst till Varzin, har bragt hans nervsjukdom till en mycket betänklig utvecklingspunkt. Grefvens hfläkare, dr Struck, har genast pr telegrat kallats till Varzin. Efter hvad man nu erfar, har förbundskanslerens sista illamående i Berlin varit ett återfall till hans gamla onda. Det började med starka galluppkastningar, af heillla DPDiamavalr OA.. ARh —— —.L..I. h-— :y. — —— esFflktk—. t. I äcIhd.