in under duschen. Bränvinsbeskattningen. Bevillningsutskottet vid innev. riksdag har uti afgifvet betänkande angående vilkoren för tillverkning och försäljning af bränvin foreslagit nya författningar i detta ämne, hvilka innebära ganska vigtiga förändringar i förut gällande bestämmelser. De väsendtligaste bland desse äro i korthet följande: Tillverkning af bränvin medgifves utan inskränkning i atseende på tiden från den 1 Oktober det ena till den 1 Maj påföljande året. Tillverkningsbeloppet begränsas under denna tid emellan 200 och 1200 kannor pr dygn och till minst 3000 kannor för hela tiden. I stället för förut stadgade afgifter å bränvinets tillverkning och försäljning föreslås en förbrukningsafgift af do öre pr kanna, hvilken restitueras vid utförsel. Utöfver nämda afgift erläggas 30 öre för hvarje kanna bränvin, hvarmed ett bränneris tillverkning otverstiger 3000 kannor under en bränningsperiod. Samma öfverbeskattning pålägges jemväl hvarje kanna bränvin, som i sammanhang med pressjästberedning tår tillverkas under Maj till och med September månader. 30 öre skola jemväl erläggas i afgift tör hvarje kanna, hvarmed tillverkningen understiger 3000 kannor. Braurinstillverkare är obetaget att antingen förskottsvis utbetala bränvinsskatt for minst 1500 kannor hvarje gång eller ock att upplågga det tillverkade bränvinet pa nederlag under oflentlig kontroll samt endast i mån af från nederlaget skeende uttag af varan erlägga den derå belopande afgiften. Från det vid uppmätning erhållna kanutalet afdrages för afdunstning 3 2, hvarefter återstoden utgör det kannetal som beskattas. Utskänkare ega forsähja huru litet belopp som helst; minuthandlare med brän in ej mindre än en half kanna, som dock, på framställning af ortmyndigheten och efter proming af kon. betallningsuatvande, kan, der sådant pröfvas for orten lämpligt, nedsättas till tjugo kubiktum. Af andra än nu nämda personer får ej säljas mindre än tem kannor. Hvarje kommun eger, med de inskränkuingar här nedan sägas, besluta, huruvida minuthandel med och utskänkuing af bränvin må inom dess område utöfvas, äfvensom å hvilka ställen och af hvilka personer. Beslut härom fattas på sätt i fråga om kommunens angelägenheter i allmänhet stadgadt; dock att å landet kommunalstämma för sådant ärendes behandling skall vara pålyst tvenne på hvarandra följande söndagar. Förändring får icke ske i afseende å de försäljningsrättigheter, som i stad för närvarande tillkomma källarmästare, vinskänkar, idkare af schweizerirörelse, traktörer och värdshusvärdar, hvilka ä sin rörelse innehafva burskap, äfvensom de näringsidkare, hvilka rättighet till sådan rörelse, som i denna forfattning under minuthandel med eller utskänkning af bränvin förstås, blifvit förlänad för bestämd tid, hvilken före ingången af nästa försäljmngsår icke tilländalöper. Samma rättighet tillkommer sådana gästgifverier å landet, der utskankningsrätt utöfvades då och icke upphört sedan 1855 års bränvinsförordning blet gällande. För viss tid beviljad minuthandelseller utskänkningsrättighet må ej på annan person öfverlåtas, utan att denne af vederbörande kommunalmyndighet pröfvas tjenlig oeh i öfrigt behörig. De rättigheter, som hädanefter meddelas, gälla endast tör ett försäljningsår, som räknas för stad från den 1 Okt. och å landet från den 1 Nov. Äfgift för minuthandel med eller utskänkning af bränvin må icke, under hvad namn eller förevändning som helst, till kommunen utgå, utan vare idkare af sådan rörelse endast underkastad beskattning såsom för inkomst af annan rörelse. Vederbörande landsting, hushållningssällskap och kommuner skola, för de inkomster, hvilka genom de förra försäljningsafgifternas borttagande upphört, al den inflytande bränvinsskatten undså godtgörelse till belopp och efter de grunder, som af h. M:t och riksdagen gemensamt bestämmas. Dessa ersättningar få dock ej öfverstiga 17 94 at den debiterade bruttoinkomsten för hela riket. Idkar kommun för egen räkning minuthandel med eller utskänkning at bränvin eller uppbär afgift af den som drifver denna rörelse, beröfvas kommunen så väl rätten att om utminutering och utskänkning inom dess område sjelf bestämma (hvilken rätt da ötverlemnas åt konungens befallningshafvande) som ock rätten att uppbära ersättning för förlorade försäljningsafgifter. Vederbörande kommunalmyndighet skall sist inom en månad före början af hvarje försäljningsår underrätta konungens befallningshafvande huru kommunen ordnat bränvinshandeln inom sitt omrade och hvilka äldre försäljningsrättigheter, som ej genom denna författning ändras, inom kommunen finnas.